Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399 Landsmåls föreningarnes tidskrift.
Det föreliggande häftet börjas med en anmälan af
redaktionen däruti denna redogör för syftet och omfånget af tidskriftens
verksamhet. Tidskriften skall upptaga "redogörelser för
folkmålens byggnad och ordförråd, jämförelser af seder, sägner o. d.
med motsvarande företeelser hos vårt folks stamfränder i
ändamål att förklara deras ursprung och utveckling; dels bilder ur
folklifvet, hälst på dess eget mål, men äfven i det allmänna
litteraturspråket affattade; dels uppteckningar och samlingar af alla
slag, af större och mindre omfång inom ofvannämda områden
(seder och bruk, ordspråk och ordstäf, sägner, vidskepelse m. fl.)".
Därefter följa Baron Djurklous "inledningsord", som i korthet
framställa den svenska dialektforskningens gång före
landsmålsföreningarnes stiftande. Häftets omfångsrikaste afhandling utgör
kand. J. A. Lundelis uppsats om "det svenska
landsmålsalfabetet", som bildar den egentliga orienterande inledningen till
tidskriften, ty utan denna grundliga och lärorika vägledning skulle
man se sig ur stånd att kunna följa och förstå de uppsatser, som
använda den nya beteckningen.
Det nya alfabetet är fotadt på samma grunder, som det
förslag Professor C. J. Sundevall 1856 framstälde i sin
afhandling "om phonetiska bokstäfver" d. v. s. att genom vissa
förändringar och kombinationer af det vanliga latinska alfabetet söka
komplettera detta, så att alla förefintliga ljud få särskilda
motsvarande tecken. Bokstäfverna i kand. Lundeils alfabet är till
antalet 89, under det Sundevall har 42. Af uppsatsen framhålla
vi särskilt: om språkljudens bildning, ljudbeskrifningarna, om
ljudstyrka och tonhöjd, hvilka äro värda beaktande äfven af dem
som idka andra språkstudier än specielt nordiska eller
dialektstudier.
I doc. A. Noréens därpå följande förträffliga framställning
af "Dalbymålets ljud- och böjningslära" göra vi bekantskap med
en särskilt i afs. på ljud företeelserna intressant dialekt. Bland
annat träffa vi i detta mål ett ljud den palatala nasalen (se sid. 199),
som fullkomligt öfverensstämmer med det franska "n mouillée" i
gagner, compagnie. I motsats till författaren anse vi att
"n mouillée (åtminstone i franskan, om det italienska spanska och
portugisiska mouillérade n våga vi ej bestämdt yttra oss) ej är
något mellanstadium mellan nj och den palatala nasalen, utan att
den senare och "n mouillée" helt och hållet sammanfalla.
Slutligen meddelas åtskilliga folksägner: ett julkalas från
Färs härad i Skåne, af dr L. P. Holmström; Helsingesägner
(till antalet 9), berättade af V. E.; bland smärre
meddelanden: svensk landsmålslitteratur 1872—78, sammanstäld af
utgifvaren m. m. Genom Letterstedtska föreningens frikostiga under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
