Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
Riksdagen 1880.
Rättvisan bjuder att tillägga, det ledamoten i utskottet,
kyrkoherden J. O. Boström afgifvit reservation mot de flesta
punkterna i utskottets betänkande äfvensom mot åtskilliga i
betänkandets motivering uttalade åsigter, yrkande han bland annat större
varsamhet i reformarbetet. Äfven hade hrr Axell, Pettersson,
Larsson och Hansson reserverat sig mot några af betänkandets
punkter. I en af sina reservationer yttra desse hrr följande ord,
som icke böra glömmas: "Måste den speciela grundläggningen
för vetenskapliga insigter börja redan i skolans nedre klasser",
— hvilket reservanterna för sin del bestrida, — "så nödgas vi
upprätta lärda nederskolor vid sidan af de andra". —–"I
afseende på det behof af undervisning, som kan kännas och
tillfredsställas, äro samhällsmedlemmarne i ett land genom olika
för-mögenhetsvilkor och ställning delade i trenne större klasser:
Den obemedlade kan icke undvara sina barn längre tid än
som i regel erfordras för att inhämta folkskolans n. v. minimum.
För den stora medelklassens barn är det i allmänhet
möjligt att egna sin tid åt skolan, till dess de konfirmerats: sedan
måste de börja den art af förvärf, hvarpå de skola bygga sin
framtida utkomst.
De mera bemedlades tillgångar åter medgifva dem att låta
sina barn sysselsätta sig med studier intill myndighetsåldern och
äfven därutöfver. Enligt reservanternas mening bör staten
möjliggöra och tillgodose alla dessa klassers behof, men i den
ordning de nyss blifvit uppräknade och städse med aktgifvande på
de högre anlagen".
Reservanternas mening med ofvanstående yttrande är att
understödja hr Axells förslag att skilja elementarskolan från
gymnasium och att sätta den förra i samband med folkskolan.
Utskottet, som studerat Schleiermacher, torde hafva funnit hos honom
samma indelning, som reservanterna gjort, af de bildningsbehof,
hvilka i samhället kunna kännas, äfvensom att han med anledning
af dessa behof yrkat tre slag af skolor, nämligen "Volksschule,
Bürgerschule und Gelehrtenschule oder Gymnasium". För vår
del vilja vi med anledning af reservanternas förslag att, afhjälpa
de nämda behofven fästa uppmärksamheten på en vigtig
omständighet, nämligen att, i samma mån som en för de nämda
klassernas barn afsedd gemensam bottenskola utvidgas uppåt, i samma
mån skall för den "obemedlade" klassen utläggas en frestelse att
mer och mer öfverskrida gränsen för "de behof af undervisning",
hvilka i hans "ställning" och med hans "förmögenhetsvilkor" kunna
"tillfredsställas". Om man besinnar, hvilken makt modet och
flärden allestädes göra gällande, torde man få medgifva, att
ifrågavarande frestelse för mången skall blifva svår att motstå. Vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
