Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1880.
447
det nu så, som hr Borg säger, att kunskap är "sedlighetens
renaste och sundaste källa", då vore faran icke stor: de växlar, den
fattige ynglingen kunde med välvilliga gynnares bistånd draga på
framtiden, skulle helt visst blifva i sinom tid med procent inlösta.
Men är det däremot så, att kunskap mera är ett utomordentligt
godt medel i den sedliges hand, än en källa till sedlighet, då
förändras utsigterna. Den som nu gifvit akt på det förhållandet,
att den kunnige ej mindre än den okunnige faller för frestelsen,
af hvad slag den vara månde, ifall hjärtat är orent, den uppskattar
icke kunskapen, såsom sådan, högre än hvad han är värd; den som
lagt märke till, hurusom såväl de medborgerliga som de allmänt
mänskliga dygderna vanligen växa friskast där, hvarest arbetet,
om än uppburet af ett ringa kunskapsförråd, dock gifver dagligt
bröd och något därutöfver, och den som tillika, sett, huru brottslingens
syften kunna genom kunskap befrämjas; den glömmer icke, att
kunskapens träd är så beskaffadt, att det kan bära både ond och
god frukt, och han känner sig ej mindre i individens än i
samhällets intresse manad att protestera emot hvarje försök till
läroverksorganisation, genom hvilket frestelse kan gifvas till att
plantera kunskapens träd i större skala, än att förutsättningarna för
den goda fruktens utbildning förefinnas i öfvervägande mått;
ban mäter icke häller hvarken individernas eller samhällsklassernas
värde och lycka efter kunskaperna, utan efter den frukt dessa hos
dem bära; han låter, kort sagdt, icke bedåra sig af några falska
demokratiska teorier vid frågan om en så helig sak som
undervisningsväsendets anordning för ett helt folk.
II.
Om djurskyddets grundsatser samt dess vigt
och betydelse för den allmänna uppfostran.
Föredrag, hållet i Strengnäs Djurskyddsförening d. 31 juli 1880,
af
A. L. Nordvall.
Det är onekligen ett af vår tids mest utmärkande drag, att
man på alla områden söker afslipa den forna råheten, och att
man därföre äfven ogillar och vill afskaffa allt slags grof
misshandling och uppenbar grymhet till och med mot djuren. Af
detta skäl hafva de på senare tider stiftade "Föreningar till
djurens skydd", ehuru de i början flerestädes betraktades med lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
