Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törnebladh och Lindroth, Latinsk språklära. 174
egentlig mening fattade, ackusativ är bruklig? Med förvåning
har rec. funnit, att förf. alldeles utelämnat denna senare regel,
och kan ej föreställa sig annat än att detta skett oafsigtligt.
§ 166. Ingenting nämnes om gen. possessivus tillsammans
med pron. possessivum t. ex. meus ipsius, noster ipsorum.
Exemplet med omnium nostrum bör väl ställas under regeln om
possessiv-pronomen i st. f. gen. possessivus och markeras såsom
undantag därifrån.
§ 167. Definitionen på genitivus definitivus är måhända
något svårfattlig. Uppgiften att i svenskan användes apposition
håller ej alltid streck, t. ex. "Stockholms stad",
"rättrådighetens dygd".
§ 169. "Vid genitivus qualitatis hade måhända bort i en
anmärkning tillfogas, att denna genitiv äfven kan beteckna
ålder, mått, antal o. s. v. eller åtminstone vid abl. qualitatis att
denna ej därtill kan användas.
§ 171. c). I exemplet Quo audacius etc. torde quo böra
utbytas mot eo till undvikande af missförstånd.
§ 174. Är det afgjordt att exemplet Thucydides ejusdem
cetatis fnit (förf. öfversätter: tillhörde samma tidsålder) är
att hänföra under gen. qualitatis?
§ 178. Vid interest och refert borde åtminstone erinras,
att dessa verb äro opersonliga, om man också anser sig ej
behöfva i regeln redogöra för svenskt substantivs motsvarighet
i latinet.
§ 180. Anm. Vid aspergere torde den sällsynta
betydelsen tillfoga ej böra angifvas; hela verbet kunde gärna
utelämnats.
§ 181. Denna regel, som angifver de (ej med preposition
sammansatta) verb, hvilka egendomligt för latinet styra dativ,
torde alltid, hur den än uppställes, vålla svårighet, emedan
verbens betydelse är för mångfaldig för att kunna inrymmas under
bestämda kategorier. Då nu detta ej låter sig göra, torde det
vara nödvändigt att här tillfoga en uppräkning af samtliga
verben för att af lärjungen vid behof kunna anlitas. Visst är att
den föreliggande läroboken hvarken i regeln eller exemplen
upptager verben studere, fidere, gratulari, blandiri, satisfacere,
maledicere mederi, temperare (i bet. styra, hejda). Credere
är inordnadt under kategorien ’"råda, befalla, lyda". Imperare
med dativ och ackusativ saknas och kunde lämpligen få plats
bland fraserna under § 180.
§ 182. Såsom exempel på sammansatta verb med dativ
torde remittere ej vara på sin plats, då det tydligen faller
under den allmänna regeln § 180; bättre vore t. ex. repugnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
