Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gm slutartikeln i substantivens pluralis.
Under de senaste årtiondena har åt det svenska språkets
ans och vård egnats mycket arbete. Företeelsen är vanlig: på
guldålderns skapande verksamhet följer de andra åldrarnes
samlande och polerande. Sedan man icke längre kan med språket
såsom medel åstadkomma mästerverk, skaldens och talarens,
riktas det litterära verksamhetsbegäret mot medlet sjelft, som det
vill rikta och förädla.
Det pågående reformatoriska arbetet har varit
tvägge-handa: dels har det sökt att rikta ordförrådet genom lån ur
fornspråket eller landsmålen, dels har det sökt att gifva språkets
former nödig fasthet och regelbundenhet. Om det förra
sträfvandet är intet annat än godt att säga, då genom detsamma
mycken nytta och föga skada kan åstadkommas; annorlunda
förhåller det sig med det senare. Som detta är riktadt mot sjelfva
språkstammen och dess grenar, fordras det en kunnig och
varsam hand, som skall föra knifven, så framt beskärningen skall
lända växten till båtnad. Som denna kunskap och varsamhet
icke alltid förefunnits, har den oförnekliga följden blifvit, att på
grenarne utslagit en mängd osymmetriska qvistar, som äro föga
egnade att bidraga till växtens trefnad och fägring.
Man har vid språkrensningsarbetet glömt den sanningen,
att ingen, hur högt han än må stå som språkforskare, kan
tillvälla sig en diktatorisk myndighet öfver språket, hvarför det
ock heter: ne Cæsar supra grammaticos. Man har förbisett, att
man väl kan skrifva lagar om språket, men ej för detsamma,
samt att do i de bildade klassernas samtalsspråk nytjade
formerna utgöra det område, inom hvilket allena språkrensningen
kan försiggå. Öfverstiger man denna gräns genom att t. ex.
påbjuda införandet af former, som ej finnas inom detta
samtalsspråk, har man gjort sig skyldig till ett öfvergrepp, som ej bär
några frukter, utan blott åstadkommer förvirring.
Men, skall man säga, på detta sätt blir ju den rent
for-mela språkundervisningens verksamhet inskränkt till ett
minimum. Ja visserligen, och detta till den ostörda
språkutvecklingens fromma. Emellertid kan språkrensningen på det återstående
fältet verka så mycket säkrare och gagneligare. Oss synes
hennes uppgift inskränka sig till följande. Vårt språk, såsom ett
Pedagogisk Tidskri/t,
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
