Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Henriksson, Läsebok för småskolan.
229
litteraturen nytt, dels svenska original, som utg. med författarnes
begifvande aftryckt, t. ex. många goda och för smärre barn
skrifna stycken af Topelius, Onkel Adam, Alb. Segerstedt m. fl.,
dels en mängd af utg. lyckligt gjorda öfverarbetningar af
passande utländska stoff. — Språket torde både i ortografiskt och
stilistiskt afseende kunna anses synnerligen vårdadt.
Öfvertygade att det lilla arbetet kan göra mycket gagn,
rekommendera vi det samma hos hvarje vän af folkundervisningen.
Till förmån för den nya läseboken talar, att hon blifvit
antagen till begagnande i alla Göteborgs småskolor samt är
försedd med förord af f. d. folkskoleinspektören, hr C. A. Uddgren.
J. A. H.
Nyare meningar om konstakademier.
A. von Wnrzbach har i en märklig uppsats nyligen
påpekat det allmänt kända faktum, att konsten allestädes slutat
blomstra samtidigt med att konst akademierna börjat göra det. Efter
medlet af 1600-talet, sedan akademien i Rom blifvit grundad, var
det slut med den italienska konstens blomstringsperiod. I Spanien
nådde konsten sin höjdpunkt under Velasquez, på Filip den 4:s tid.
Då behagade konungen finna det vara tid på att i Madrid inrätta en
akademi efter romerskt mönster, och sjelfva Velasquez for till Rom,
för att vidtaga de förberedande åtgärder, som behöfdes.
Akademien stiftades och därmed var det slut med den spanska konsten.
Då en akademi skulle grundläggas i Frankrike, mötte detta
den häftigaste opposition, och en del af de franske målarne gjorde
alla möjliga ansträngningar, för att undandraga sig akademiens
herravälde. Denna hade emellertid hofvet och konungen för sig,
och motståndarne skötos åt sidan. Nu för tiden letar man efter
och köper verken af dessa akademiens antagonister, framdrager
dem ur dammiga gömslen och anställer betraktelser öfver, huru
långt den franska konsten skulle hunnit, om den gått framåt på
den anspråkslösa väg, som desse mästare beträdt, i stället för
att i omöjliga, främmande former till efterverldens eckel apa efter
akademiens mönster. Akademiens inverkan var allt utom lycklig
för utvecklingen af konstlifvet. Akademien förhjälpte ett antal
målare till värdigheter och äreställen, och skaffade rykte åt sina
professorer och medlemmar; men sjelfva konsten gjorde den föga
tjänst. I slutet af förra århundradet förlorade akademien makt
och inflytande, anseende och betydelse, och genast skyndade
konsten från framgång till framgång. Med David inträdde visserli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
