Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239 Naturvetenskapernas studium under äldre tider.
patronen C. F. Geyer, som år 1792 till Karlstads läroverk skänkte
en summa af 2,000 riksdaler, hvaraf årliga räntan skulle utgå
till gymnasiiadjunkten mot det, att han lärde ungdomen
naturalhistoria, ekonomi och medicin. Därjämte anslogs en mindre summa
till grundplåt för anläggningen af en botanisk trädgård.
Bestämmelserna om lärarens undervisningsämnen påminna mycket om
Serenii disposition i Strengnäs och lämna ett hedrande vitnesbörd
om gifvarens fosterländska tänkesätt.
Saknaden af årliga skolprogram under 1700-talet gör att
man ej kan erhålla tillräcklig kännedom om det sätt, hvarpå
undervisningen i naturvetenskap sköttes vid våra läroverk, men man
bör väl kunna antaga, att de af lärarne, som varit Linnés
lärjungar, vandrade i den store mästarens fotspår och sökte
förverkliga hans syfte med naturalhistorien. Bland de personer, de må
nu hafva varit läkare eller skolmän ex professo, som under
1700-talet föreläst naturkunnighet vid våra gymnasier, kunna, utom redan
nämda, exempelvis anföras: C. F. Hornstedt i Linköping ; S. Brodd
i Skara; A. J. Segerstedt i Strengnäs; J. C. Colliander i Vexjö;
J. Schröder i Vesterås; J. Witte i Kalmar och framför alla den
utmärkt skicklige och nitiske läkaren Nils Gissler i Hernösand.
Denne senare, som blef log. lektor 1743, ägde ovanliga insigter och
studerade under sina vidlyftiga resor som provincialläkare flitigt i
naturen, hvarom också hans många till Vetenskapsakademien
ingifna rön bära vitne. Sina stora samlingar af naturföremål
använde han till ungdomens undervisning och anlade i Hernösand
en botanisk trädgård, hvarest han sommartiden höll föreläsningar
tvänne gånger i veckan. Nils Gissler dog 1771 och lämnade
efter sig det hedrande vitnesbördet, att hafva varit en lika utmärkt
och ömsint läkare som framstående naturforskare och skolman.
Utom redan nämda läroböcker, hvilken förteckning ej gör
anspråk på att vara fullständig, hafva vi bland dem, som användes
under förra århundradet, anträffat följande:
L. L. (Lars Liedbeck?). En kort och tydelig beskrifning
om himmel- och jordglobernas rätta bruk. Stockholm 1734.
Astronomiæ pliysicæ juxta Newtoni principia breviarium
methodo Scholastica ad usum juventutis. Upsal. 1751.
Utkast till föreläsningarna öfwer Principia Botanicce;
eller de första grunderna till örtwetenskapen, uppsatt för
gym-nasiiungdomen i Skara 1755.
Författaren var docenten vid Skara gymnasium, den
mångkunnige dr Herm. Möller, som bland annat äfven skrifvit Begnum
lapideum s. Mineralogia in nuce och Delineatio regni animalis.
Han var en för naturvetenskapen lifligt intresserad man, som
efterlämnade betydliga samlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
