Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 Den Beskowska skolan i Stockholm.
lunda mera tid vinnas att läsa språkens litteratur och att öfva
lärjungarne uti språkens praktiska användning, i den mån sådant
kan på lärjungens ståndpunkt anses fruktbringande. Beträffande
ordningsföljden mellan de främmande språken är att anmärka, att
efter latinet, som läses i första klassens tvänne årsafdelningar,
inträder franskan i andra klassen, tyskan i fjärde klassen,
grekiskan i femte och engelskan i öfre sjätte. Med undantag af
grekiskan, som är valfritt ämne, införes alltså icke något nytt språk
förr, än det närmast föregående lästs i två år. För dem som
läsa grekiska är engelskan icke obligatoriskt ämne.
Se vi nu i ett sammanhang tillbaka på undervisningen i
modersmålet och i främmande språk, så finna vi, att modersmålet
i förening med latinet utgör, såväl i formelt som i reelt
hänseende, hela undervisningens centrum. Genom öfningarna i
modersmålet vänjes och lär sig ynglingen att söka och sentera ett
innehåll i allt hvad han läser och att med tanken bearbeta och
sammanfatta samt i ord återgifva detta innehåll; genom latinet lär
han sig att iakttaga de former — etymologiska och syntaktiska
— hvilka, olika för olika språk, dock beträffande alla språk,
såvidt de äro främmande, äga betydelsen af att vara sjelfva
vägledarne till det innehåll, som i språken sökes. Kring nämda
centrum sluter sig undervisningen i de öfriga språken, erbjudande
dessa, såsom ofvan är sagdt, de rikaste tillfällen åt lärjungen att
tillämpa och fruktbargöra de lärdomar, han genom arbetet med
modersmålet och latinet vunnit. Må den, som vill, gifva något
annat främmande språk eller modersmålet ensamt den roll, som
latinet har i den B:ska skolan; denna skola har emellertid för
språkundervisningen, ja, för undervisningen i dess helhet åter infört
hvad som alltsedan år 1849 saknats i statens läroverk, nämligen
en hela skolan genomgående, kraftigt och naturligt verkande enhet.
Den egentliga historieundervisningen föregås af en
förberedande kurs i fäderneslandets historia, hvilken kurs omfattar ett
urval af karaktäristiska berättelser från Sveriges sagotid och
ställes i närmaste samband med innanläsningsöfningarna. Därefter
genomgås t. o. m. fjärde klassen svenska historien i kronologisk
följd, hvarvid hufvud vigten fästes vid inlärandet af rena fakta, i
det den mera kulturhistoriska delen af ämnet sparas till en senare
kurs, som genomgås i de öfversta klasserna samtidigt med läsandet
af nyare tidens historia. I femte klassen läses gamla historien,
äfven den förberedd genom läsning på lärorummet af berättelser
ur forntidens historia. I nästa klass genomgås en kurs i
medeltidens historia, hvarefter man har skoltidens tre sista och mest
fruktbringande år att egna dels åt en mera detaljerad framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
