Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285 De allmänna läroverkens omorganisation.
att förflytta i fråga varande del af allm. läroverkens undervisning
till folkskolan. Härigenom skulle erfordras 673 nya
folkskollärare, hvardera med en lön af 1,200 kr., hvadan årliga utgiften
komme att belöpa sig till 807,600 kr.
Besparingen åter skulle uppkomma genom indragning af
lärarne i allm. läroverkets tre lägsta klasser och uti pedagogierna.
Enligt allm. läroverkens redogörelser för året 1880—81 användes
i nämde klasser och pedagogier 8,809 lärotimmar i veckan. Om
man nu antager, att hvarje lärare i dessa afdelningar undervisar
26 timmar i veckan, så voro där 338 lärare sysselsatte. Antages
vidare, att hvarje af dem har i lön 2,500 kr., hvilket utgör
medeltalet af en adjunkts högsta och lägsta lön, så kostar
omliand-lade undervisning nu årligen 845,000 tr. eller föga mer än
densamma, meddelad i folkskolan, skulle erfordra. Vinsten blefve
således ingen, om man ej anser det för en vinst att erhålla
mindre teoretiskt bildade skollärare, ty ingen lär väl vilja yrka, att
folkskollärare med utsträckt undervisningsskyldighet skulle vara
filosofie kandidater, såsom är föreskrifvet för dem, som skola vinna
anställning såsom adjunkter.
Man bar jämväl ifrågasatt att borttaga någon eller några
af läroverkens högsta afdelningar, på det lärjungarne sålunda
skulle kunna tidigare sluta sin skolgång och utgå i det allmänna
lifvet. Härom kunna vi yttra oss kortare, dels emedan detta
yrkande är mindre allmänt, dels emedan det står hvarje lärjunge
fritt att lämna läroverket, när honom så godt synes. Säkert är,
att i andra länder den motsvarande undervisningen ej afslutas
tidigare än hos oss, där normalåldern är 18 eller 19 år.
Därjämte anse hvarken universitetet, tillämpningsskolor eller
ämbetsverk de till dem öfvergångna lärjungarne besitta mer än
erforderliga kunskaper. Om nu universitetet, tillämpningsskolor och
ämbetsverk vidhålla sina fordringar, men de allm. läroverken ej
meddela den därför behöfliga undervisningen, huru skall då den
erhållas? Åtminstone vinnes den ej med mindre kostnad än nu.
Att tro, det man skulle uppnå ett tidigare slut på skolgången och
lärjungarne ändock kunna inhämta de för en hvar nödvändiga
kunskaperna, om man med tillbakasättande af åtskilliga ämnen
samlade tid och krafter för de öfriga, mera nödvändiga, innebär
både ett misskännande af läroverkens bestämmelse, att meddela
allmän bildning, och en fordran, som af läroverken ej kan
uppfyllas, ty dessa kunna ej lämpa sin undervisning efter särskilda
lärjungars olika behof för blifvande lefnadsbanor. Därtill kommer,
att vetandet i ett ämne hos 15-åringen och 20-åringen blir helt
olika, äfven om den förre uteslutande sysselsatte sig med detta
ämne. Äfven härvidlag gäller: dä jag var ett barn, hade jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
