Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 De allmänna läroverkens omorganisation.
barnsliga tankar. — Skulle det allm. läroverket underkastas
sådana afskärningar både vid roten och i toppen, så återstode däraf
endast en krympling, som ingalunda förtjänte de uppoffringar,
som göras för detsamma, och i fråga kunde väl sättas, om det
då vore värdt att bibehållas.
De förändringar, som man önskar vidtagna inom läroverken,
afse dels inskränkning af läroämnenas antal, dels sjelfva ämnena
för undervisningen. Om äfven vi anse läroämnenas antal böra
minskas, emedan för många sådana alstra ytlighet samt förqväfva
verkligt kunskapsbegär och forskningslust, kunna vi dock ej
underlåta fästa uppmärksamheten på den orättvisa, hvartill man
gör sig skyldig, då man menar mångläseriet vara ett fel,
uppkommet under vår tid, och nästan uteslutande tillhöra dess
läroverk, med detsamma som man under ropet på förbättringar i detta
hänseende just löper fara att begå samma fel, som man klandrar.
I den mån forskningen inslog nya och vigtiga vägar, ville man
göra dess eröfringar till allmän egendom redan från de unga
åren och trodde sig kunna vinna ändamålet genom att föreskrifva
undervisning om detta nya uti de allm. läroverken. Eller ock
voro åtskilliga kunskaper af så påfallande vigt för blifvande
förvärf, att man ej ansåg dem för tidigt eller med för stor uppoffring
kunna inhämtas. Hvad man vann på bredden, förlorade man i
djupet och besinnade ej, att det fruktbärande trädet hämtar sin
näring, från djupet och ej från ytan. Vi tveka ej att förklara
detta sträfvandet felaktigt, men att påstå felriktningen vara ett
barn af vår tid, tro vi vara oriktigt; det långt förut befintliga
fröet har endast på vår tid utvecklat sig. Slå upp 1820 års
skolordning och man skall i dess 1 Sect. 6 cap. 9 § finna
uppräknade lika många ämnen som nu, i hvilka den, som skulle afgå
till akademien, borde äga insigter. Med rätta kan nog härvid
anmärkas, att åtskilliga af dessa ämnen stodo så till sägandes
blott på papperet, emedan de i dem erforderliga kunskaper voro
mycket inskränkta, men upphofvet och början till mångläseri låta
väl knappast förneka sig under befintligheten af dylika
stadganden. Men de, som beklaga och anklaga mångläseriet, göra sig
härvid ofta skyldige till förunderliga motsägelser, i det de väl vilja
bortvisa från läroverken åtskilliga ämnen men i deras ställe önska
insätta andra såsom statskunskap, lära om kommunalförfattningar,
allmän lagkunskap, hälsolära, kännedom om åtskilligt hörande till
affärsverksamhet m. m. Skulle nu alla dessa, för öfrigt ganska
nyttiga och vigtiga saker inrymmas i läroverket, så blefve väl
fara värdt, att man ej kunde bortvisa så många af de gamla
ämnena, att ej återstoden af dessa jämte de nytillkomna blefve
flera än de nu befintliga, samt mångläseriet således skulle komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
