Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
Carl Wilhelm Linder.
gång, då han, oaktadt hvila hade varit behöflig, ej ville
undandraga sig att lämna en värderik insats till
prestmötesförhandling-arna i Linköping i början at juli 1882, men detta blef också
hans sista verk, ty döden satte nu sitt insegel på hans drag och
sörjd af maka och elfva barn, gick han snart ifrån sin
lifsgärning.
Yi hafva följt gången af Linders lif i det yttre och funnit,
huruledes det ständigt för honom gick framåt, så att
verksamheten vidgades och det ena målet vans efter det andra. Vilja vi
nu söka att, så vidt omdömet här räcker till, göra oss reda för,
huru det under tiden såg ut i hans inre, så kunna vi där finna
en motsvarande utveckling. Äfven här vunnos segrar och
personligheten likasom afrundades. Göthes bekanta ord: "es biidet ein
Talent sich in der Stille, sich ein Charakter in dem Ström der
Welt" ha sin fulla tillämpning på Linders karaktärs utbildning.
Det händer dock vanligen, att mannen hårdnar i lifvets kamp;
hos Linder var det tvärtom: han mjuknade. Den väldiga lifskraft,
som svalde i hans inre, blef sig i grunden lik, men den togs
allt mer i tukt af en upplyst och förädlad vilja. I synnerhet
sedan Linder egnat sig åt det presterliga kallet, hvars allvar af
honom klart fattades och i gärning erkändes, blef han jämnare
och mildare till sinnes. Träffande har det blifvit sagdt, att kung
Eing hos Tegnér är bilden af Frithiof, sådan han tänktes skola
blifva på äldre dagar. Linder genomgick en liknande utveckling.
I sin ungdom hade han väl hissat vikingsflaggan, väl icke för att i
stormande yra njuta af lifvet men för att göra gällande det
öfvermätt af mod och krafter, som hos honom fans. Han var också
alltid färdig att bryta lans för hvad han af hjärtats innersta
öfvertygelse fann rätt och sant vara samt satte gärna hårdt mot
hårdt, beredd att gifva men ock att taga huggen. Likaväl ingick
i hans uppträdande sällan eller aldrig något personligt, och därför
kunde han så mycket lättare taga inverkan af lifvets lärdomar.
Strider uteblefvo icke, men de genomkämpades manligt och med
fördel för Linder sjelf, som stadgade sitt väsen till allt större
jämnmått. I alla förhållanden vanu han på att blifva närmare
känd. Af sin umgängeskrets högt värderad för friskhet i
tänkesätt, redbarhet och vänfasthet, vann ban jämväl i sina
mångskiftande befattningar på längden både aktning och tillgifvenhet af
dem, som kommo i beröring med honom. Dugligheten erkändes
nämligen i allmänhet snart, och det dröjde ej häller alltför länge,
innan personer, som sågo honom i hans dagliga verksamhet,
upptäckte, att det fans en god kärna under det skal, som ofta
föreföll något sträft och att den kraftfulle kämpen hade ett varmt och
för allmänt, likasom enskildt väl lifligt klappande hjärta. Upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>