- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Adertonde årgången. 1882 /
419

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

419 Bref i pedagogiska ämnen.



grepp; ty en lärjunge t. ex vid ett af de högre får under sin
skoltid att göra med utom rektor kanske ett tjugotal lärare;
och då han i första klassen vanligen blott har att göra med
en, så har ban i stigande progression, då han hunnit den
högsta klassen, att för hvarje vecka komma i beröring med 8 à
10. Med vissa ämneslärare, men isynnerhet klassföreståndaren,
har han oftast att göra tre à fyra år. Någon möjlighet att
förhindra gossen att under denna tid bilda sig ett bestämdt
omdöme om hvad läraren går för i kunskap, i kärlek till sitt kall,
i duglighet, i förmåga att hålla disciplin, i sätt att bemöta
honom, i yttre lefnadsförhållanden, i sedligt lif, i auktoritet inom
läroverket och läroverksstaden, förelinnes enligt min tanke icke,
så framt annars någon reflexionsförmåga hos honom utvecklats.
Den lärare, som i detta fall tror sig vara fördold för t. ex. de
äldre lärjungarne, invaggar sig i sjelfbedrägeri. Lika skarpt som
lärjungens öga är för upptäckandet af "lärarens" brister, lika fermt
kan det ock vara i sitt erkännande af "lärarens" förtjänster; och
ehuru, som man väl vet, de nnga så lätt göra sig skyldiga till
öfverdrifter åt hvartdera hållet, torde dock ett sanningsintryck
vid allt sådant bedömande ligga på botten. Har lärjungen
emellertid ett grundadt förtroende till "läraren", så ser han i honom ej
så mycket judex, som fastmera pater och fogar sig villigt efter
hans anordningar, lyder hans tillsägelser och mottar med
undergifvenhet hans förmaningar och bestraffningar. Med sina
svårigheter, sorger och bekymmer kommer han då mången gång
enskildt till "läraren" och frågar honom till råds eller beder
honom om hjälp i brydsamma fall, t. ex. val af lefnadskallelse
m. m. Han vet då och tror, att läraren ej blott är den af
staten betaide lektionsgifvaren, som trumfar i honom det för
studentexamen erforderliga kunskapsmåttet, utan att i öfrigt taga
notis om honom, utan en äldre vän, som vill hans bästa, vill
vara honom till hjälp och stöd, vill fostra honom till en god
och sann och verkligt human människa.

Därmed har jag nu till sist kommit in på frågan om
lärarens ställning till den enskilde lärjungen. Enligt min åsigt
hörer det hvarje lärare till att både offentligt och enskildt
gentemot lärjungen iakttaga decorum. Detta är ett hufvudvilkor för
att kunna utöfva den med hans kall följande uppfostrande
verksamheten. Den pedagogiska takten, hvilken, där anlaget
förefinnes, under praktiken efter hand utvecklas, lär honom att skilja
mellan olika skaplynnen och vid sina frågor, i sin framställning
och i sitt behandlingssätt gå till väga på det för en hvar
förmånligaste vis. Medelvägen mellan stel stränghet och fri
förtrolighet på lärorummet hålles bäst af den, som i och med det-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:32:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1882/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free