Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likformig uppställning af grammatiska läroböcker. 424
eller ett tillstånd. Efter denna definition blifva alla verb med
objekt transitiva, de som sakna objekt intransitiva, och verb med
samma betydelse blifva af samma art. Denna definition finnes
använd af flere svenska grammatiker ss. Rabe, Flack, Sunden, och
äfven af yngre tyska ss. Koch, Hoffman m. fl. De kom. ogilla
denna defin. ss. obestämd och föranledande missförstånd. Efter
denna skulle t. ex. i han öfvergick på fiendens sida öfvergick
vara transitivt. Man frågar sig, om detta skäl är på fullt
allvar framstäldt. Öfvergå betecknar ju endast en rörelse, som
är gifven en viss riktning, men ingalunda en verksamhet som
är riktad på ett föremål. Man jämföre öfvergå och öfverföra:
i det förra är verksamheten nödvändigt inskränkt till subjektet,
i det senare med samma nödvändighet utsträckt till objektet. Den
enda invändning, som skulle med fog kunna göras mot
definitionen, men hvilken invändning gäller lika mycket om de
komite-rades, är, att det finnes många träns, verb, som ej beteckna en
verksamhet. Men i så fall röner den af oss anförda
definitionen endast samma öde som de flesta andra, att den måste
kompletteras, i närvarande fall genom ett tillägg för de få afvikande
verb, för hvilka hufvuddefinitionen ej passar.
Det är oss ej obekant, att termen transitiv, som enligt
ofvanstående ursprungligen betecknat ett verb, som kunnat
utbildas med objekt i allmänhet, af många tyska grammatiker länge
användts blott för de verb, som styra ackusativ-objekt, äfvensom
att några svenska språklärare, som vanligt, följt tyskarne i
spåren. Vi neka icke det önskvärda uti, att dylika verb hafva en
egen benämning, men anse det ingalunda rätt att härtill
usur-pera termen transitiv, hvars bemärkelse är långt vidsträcktare.
I fråga om konjunktionerna ha kom. tillåtit sig en nyhet,
i det de, afvikande från våra svenska läroböcker, uppfört ty och
nämligen som en femte klass af samordnande konjunktioner, som
gifvits namnet explanativ, en benämning som utan tvifvel bör
föredragas framför benämningen kausala bindeord, som gifves
denna grupp af några tyska grammatiker. Vi hälsa med glädje
denna uppoffring af det häfdvunna — öfverraskande med hänsyn
till betänkandets konservativa anda. Vi anmärka endast, att
det exempelanförande såsom, hvilket förr jämte nämligen
hänfördes till de explanativa konj.j men nu af ty utträngts, icke
lyckats förvärfva sig hemortsrätt bland de öfriga konjunktionerna.
När nu de kom. med framgång föreslagit en förändring
i fråga om ty, är det att beklaga, att de ej sträckt sin omsorg
äfven till andra konj., hvilka med än mindre skäl bära sitt
namn, än ty bär namnet konklusiv: vi mena de koncessiva,
medgifvande. I satsen Ehuru han är sjuk, arbetar han dagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>