Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Om Linköpings gymnasium och trivialskola 1693—1711 jämte en blick på stiftets öfriga läroverk (G. Westling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Linköpings Gymnasium och Trivialskola
1693—1711, jämte en blick på stiftets
öfriga läroverk.
(Forts.)
Ordning och tukt. Inom lärorummet övervakades —
enligt skolordningens föreskrift — i lärarens frånvaro
ordningen utaf en därtill utsedd lärjunge, som äfven egde tillse,
att kamraterna använde tiden till öfverläsning af sina lexor
och sinsemellan talade latin. Utom lärorummet mötte större
svårigheter att upprätthålla sedlighet och ordning. När
biskop Spegel som eforus tillträdde vården af stiftets läroverk,
så kräfde de sedliga förhållandena inom dessa skolor en både
allvarlig och klok ledning. Tidsandan var rå och skolan bar
prägel däraf. Folklynnet afspeglades i skolans lif.
Trolldomsväsendet hade till och med vunnit anhängare bland
Linköpings djäknar. En tid före Spegels ankomst till stiftet
hade trenne lärjungar vid trivialskolan blifvit beskylde för
att hafva ingått förbund med djäfvulen och att hafva stadfästat
förbundet med sitt blod[1]. Om än slika yttringar af vantro och
råhet icke förspordes, sedan Spegel blifvit skolornas väktare,
så framträdde dock mycken brist på andens tukt och odling.
Dryckenskapen omtöcknade mångens sinne och kom det
ungdomliga öfvermodet att starkare än eljes svalla öfver.
Naturligtvis voro gymnasisterna såsom de äldre mest frestade
till själfsvåld och trots, och bland dem kunde man ej med
framgång använda alla de korrektionsmedel, som inom
skolans klasser anlitades. Förmaningar och hotelser kunde väl
användas, men kroppsaga, skambänk eller bärandet af en
målad åsna lämpade sig sämre, om också de möjligen
kommo till bruk. Förvisning och fängelse voro ej häller
oerhörda straff, men trots försöken att böja de obändiga
sinnena var klagan allmän att disciplinen icke motsvarade
berättigade fordringar. Den stora allmänheten hade
ofördelaktiga tankar om Linköpings skolungdom. Biskopen
framstälde kort efter sin ankomst till stiftet till gymnasiets
[1] Linköpings allm. läroverks arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1883/0231.html
