Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Kritiker och reformförslag i skolfrågor.
häller kunde de uppsöka något annat läroverk. De måste
antingen fortsätta sina studier på egen hand, eller nästan
börja om dem på nytt, eller ock alldeles öfvergifva dem.
Farhågonia för sådana svårigheter äro dock måhända
öfverflödiga. Yi misstänka nämligen, att anordningen af
"friklasser" skulle visa sig vara en ganska oskadlig åtgärd af den
anledning, att planen vid första försök att tillämpa
densamma skulle befinnas omöjlig att sätta i verket. Allmänheten
lånar visserligen gärna sitt öra åt dem, som klandra vårt
undervisningsväsen, men den lånar ej lika villigt sina barn
till material åt den, som vill med dem anställa pedagogiska
experiment. Den vill åtminstone få kunskap om, efter
hvilken plan den nya undervisningen kommer att anordnas, men
enligt Quisques förslag skola lärarne i friklasserna vara
"fullkomligt själfrådande", således icke bundna af någon faststäld
läsplan. Det är därför ganska sannolikt, att de föreslagna
"friklasserna" skulle komma att stå alldeles tomma.
Lika orimligt är förslaget om "friskolor" i den form
hvari det af författaren framstälts. Friskolornas rektorer,
säger han, måste ega att i allt, från val af lärare till
bestämmande af läsårets längd, handla såsom om den skola de
förestode vore deras egen privatskola: af stor vigt vore, att
staten till sådana skolor omdanade några af sina nu befintliga
läroverk. Rektorn vid ett allmänt läroverk skulle således helt
plötsligen kunna utrustas med myndighet att utan dom och
ransakning afskeda ordinarie lärare och efter godtfinnande
utse andra. Men något sådant vore ju detsamma som ett
fullständigt upphäfvande af lag och rätt. Och likväl säger
sig Quisque icke önska åstadkomma anarki. Friskolor af
det slag, som här förordats, kunna ej blifva annat än
privatskolor, möjligen utrustade med statsanslag för anställande
af försök i en eller annan riktning.* Inrättandet af dylika
anstalter anse vi vara särdeles önskvärdt. Särskildt skulle
det vara lämpligt, att den del af andra kammaren, som
tagit skolreformen i sina händer, sattes i tillfälle att vid
något läroverk tillämpa sina förslag och visa deras
användbarhet, innan samtliga läroverk i riket varda lyckliggjorda med
en ny skolordning, bygd på de ifrågavarande
"reformvännernas" principer.
Rörande den tid, som det föreslagna experimenterandet
skulle kräfva, säger författaren, att det vore en orimlighet
* Skola pedagogiska försök företagas i statens skolor, så måste
dessa försök anordnas efter en bestämd, faststäld plan och icke
öfverlämnas åt enskilde lärares absoluta godtycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
