Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222’
Staten och undervisningsverket.
i afseende på lokal af staden. Dessa skolor synas hafva
gjort åtskilligt godt.
Tiden vardt emellertid en centraliseringens tid i alla
riktningar och undervisningsverket kunde icke undgå att
dragas med i strömmen. Det var särskildt presterskapet
som i detta afseende blef bäraren. Skälen härtill har tiden
själf skarpt nog uttalat, och då man känner dess allmänna
tanke- och känsloriktning, förefalla de visst icke
förundransvärda. Det var hufvudsakligen för kontrollens skull. Det
som i tidehvarfvets ögon hade allena vigt, var religionsläran,
man hade stridt och lidit så mycket för den, att den var
landets ögonsten. Irriga åsigter fingo därför icke på något
sätt utbredas. Redan i slutet af femtonhundratalet yrkades
på uppsigt öfver enskilda preceptorer, att de icke måtte inså
hos sina pupiller religiösa irrmeningar till dessas obotliga
själsskada och samhällets ruin. Skulle nu städerna själfva
hålla sina skolor, kunde de äfven vilja själfva tillsätta lärarne,
och detta kunde vara farligt. Presterskapet framställer den
tanken alldeles öppet på 1620-talet. Trots framhållandet å
Gustaf Adolfs sida att staten ändå mycket väl kunde
förbehålla sig tillsättandet, dämpades icke deras farhågor. Det är
visserligen äfven möjligt, till och med skäligen troligt, att
andra tankeströmmar spelat in, t. ex. reminiscenser från
forna dar, då den mäktiga kyrkan haft hela
undervisningsverket i sin hand I alla händelser stod det klart för sinnena,
att det vove bäst, om staten öfvertoge det hela, så att den,
d. v. s. presterskapet, kunde få öfvervaka allt och tillsätta
lärarne, dåo nian uppenbarligen skulle ega största möjliga
garanti. Åsigten tillkampade sig utan svårighet seger, hälst
de särskilda kommunerna ingalunda voro obenägna att lägga
hela bördan på det allmännas axlar. Sålunda framhåller
inledningen till 1649 års skolordning följande principer. Staten
bör hålla undervisningsverket i sin hand. Tv ungdomen är
statens dyraste skatt. Om den insuper något olämpligt eller
falskt, är det endast med ytterlig svårighet sådant sedermera
kan ändras. Häraf tager följaktligen så staten som Kristi
kyrka allra största men. Hafva däremot regering och kyrka
skolan helt och hållet i sitt hägn, kan dylikt förebyggas. Då
kan ungdomen ledas in på bästa vägen och ..sålunda clet
uppväxande slägtets välfärd säkrast betryggas. Äfven andra
synpunkter gjorde sig gällande hos en och annan. Så läses i en
disputation från 1623 följande: Dagligt samlif och utbyte af
tjänster gör bandet starkare mellan människor. Därför böra
höga och låga, rikt och fattigt folks barn uppfostras till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
