Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230’
Staten och undervisningsverket.
naturliga anlag behöfde. Det tillhör en vis regering att
bereda dessa tillfällen så goda som möjligt på alla orter och
ior alla folkklasser. Skada blott att äfven nu stannade man
endast vid anstalter för medelklassens uppfostran, såsom 1820
års skolordning visar. Nu inrättades jämte de gamla
lärdomsskolorna äfven s. k. apologistskolor som allmän
förberedelse för lifvet.
3.
Den tid som nu följer är en i många hänseenden vigtig
tid. Det resultat, man nått, tillfredsstälde icke de
framåtsträfvande. Apologistskolorna voro icke nöjaktiga hvarken
till antal eller qvalitet. De tankegångsingredienser, vi förut
påpekat, lefde nu först med styrka i folket. Bägge
framträdde skarpt, i synnerhet jämlikhetstendensen. Den förra
lärda skolan hade en viss rang framför apologistskolan.
Sådant borde ej få fortfara. De bägge skolorna skulle
sammanslås till en läroanstalt med två bildningslinier. Dessa
blefvo i så fall fullt likstälda och härigenom skulle
medborgerlighetens ande näras. Det är den gamla tanken vi
sågo redan på 1620:talet, som lefver fullt lika frisk, synes det,
i våra dagar. Det kan vara intressant och betydelsefullt
för det följande att se, hvad som invändes häremot. 1843
års i många hänseenden förtjänstfulla skolrevision yttrar
åtskilligt tänkvärdt. Först och främst är intellektuel
jämlikhet ett komplett chimère. Den naturbestämda olikheten
mellan de gryende anlagen kan icke till sin verkan
upphäfvas af skolans enhet. Äfven i socialt hänseende torde
frågan ej vara mycket värd. Skulle något afsevärdt resultat
åstadkommas, borde alla så länge som möjligt, d. v.
s. på sin höjd till femtonde året, uppfostras gemensamt i
folkskolan, eljes förefunnes alltid en stor olikhet mellan de
många tusenden, som uppfostras i folkskolan och de
knappast fler hundraden, om ens det, som suto på bänkarne i
medelklassens läroanstalter. Efter all sannolikhet torde dock
hela talet om medborgerlighet hos piltar hvila på ren
inbillning. Barnet kan lyckligtvis icke genom någon skrifvelse
befrias från barnslighet. Geijer framställer nog verkligen
kärnan alldeles rätt, då han påstår förslagets fördelar ligga
den högre och bildade klassen närmast och vara beräknade
på att göra all slags undervisning inom denna offentlig. De
som framför allt yrkade på uppfostrans offentliggörande för
alla, lämnade likväl folkundervisningen åt sig själf eller
me-nigheterna. Naturligtvis förbise vi icke den vigt, som ligger i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
