- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugonde årgången. 1884 /
268

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268

Adolf Billmanson, Elektriciteten.

främst att betvifla, då det ej på något sätt närmar sig till livad
man skulle kunna kalla en populär afhandling, utan belt och
hållet är en lärobok. Detta är dock i själfva verket en fördel,
ty läroböcker, som ej äro strängt vetenskapligt skrifna i den
mån det är möjligt med hänsyn till dess läsekrets’ kunskaper,
hafva länge med rätta ansetts såsom odugliga.

I det vi således tacka författaren för att han ej på något
sätt, såsom man af titelbladet kunnat vänta, skattat åt
populär-krämeriet, vilja vi nu öfvergå till att granska boken,
betraktande den helt och hållet såsom en lärobok.

Arbetet är i sjelfva verket långt mer omfattande än det förut
omtalade, och öfver hufvud taget än någon af de böcker i ämnet,
som plägat användas i Sverige vid elementarundervisningen, och
man kan säga, att den som genomgått boken, i själfva verket
har ganska vidsträckta, om än i förhållande därtill ej
synnerligen djupt gående kunskaper i elektricitetsläran. Under det att
nämligen andra böcker med samma utsträckning söka att i den
mån sig göra låter ur de mekaniska lagarne på matematisk väg
utdraga de elektriska, så nöjer förf. sig ofta, för att ej säga
vanligtvis, med att anföra desamma såsom framgångna ur
experiment. Detta är nu otvifvelaktigt ett beqvämt sätt, och torde
kanhända äfven vara lämpligt just för blifvande ingeniörer, för
hvilka ju i allmänhet de praktiska tillämpningarna måste utgöra
hufvudsaken.

I full öfverensstämmelse härmed lägger förf. ej häller
någon särdeles stor vigt vid någon särskild elektricitetsteori, utan
anmärker blott, att den gamla Symmerska terminologien
begagnas, ehuru "man ej kan på vetenskapens nuvarande
ståndpunkt antaga, att det finnes elektriska fluida". Men
egendomligt nog lofvar han att "i slutet af boken" redogöra för
den Edlundska teorin; men i första delen, som ju enligt
titelbladet skulle innehålla "elektricitetsläran", finnes den ej;
egendomligt vore dock, om den kunde komma i andra delen, som
ju, såvidt titelbladet låter förstå, borde innehålla "elektricitetens
tekniska användning". Möjligen hafva vi således att vänta en
särskild tredje del, som skulle behandla elektricitetsteorien, och
som säket af universitetens alumner skulle motses med långt större
intresse än af "de tekniska skolornas" målsmän eller "den bildade
allmänheten".

Vi se sålunda, att boken ej i det hela går synnerligen
djupt in i sitt utomordentligt rika material, och ofta, t. ex. i
fråga om de intressanta elektriska "dimensionerna", mera läppjar
förf. vid sitt ämne, än egentligen underkastar det någon verklig
utredning. Emellertid är boken dock kanske ganska lämplig till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:33:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1884/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free