Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om undervisningen i aritmetik. 291
Lindblom. Att bland dessa tre den först nämde intager den
främsta platsen, torde näppeligen kunna bestridas, och om ej
insändaren allt för mycket misstager sig, utlät sig den kommission,
som 1871 granskade då tillgängliga läroböcker i matematik,
särdeles berömmande om Nordlunds Bäkneöfningsexempel. Var
redan den tredje upplagan af denna bok i sitt slag något dittills
oöfverträffadt, så måste detta ännu mera gälla om den femte,
hvilken efter insändarens förmenande åtminstone med afseende
på de med A signerade afdelningarna i det närmaste är typen
för en rationel räknebok. Till denna öfvertygelse torde ock
litet hvar komma, som vill göra sig besvär att vid
undervisningen begagna densamma. Boken är nämligen för läraren ej så
litet fordrande, då den kräfver ej blott en grundlig förberedelse
för de särskilda lektionerna, utan äfven, om dess användande
skall blifva för lärjungarne till full nytta, icke så litet exempel
utöfver dem, som finnas i boken.
Emellertid måste ins. förundra sig öfver den ringa
användning, denna bok fått vid de allmänna läroverken, för hvilka den
likväl utan tvifvel har vida större betydelse än för folkskolorna,
där den lär hafva sin största spridning. Likaså måste ins.
uttala sin förvåning däröfver att den samma ännu aldrig omnämts
i pedagogisk tidskrift, då den dock, såsom den första
representanten, åtminstone i vårt land, för den heuristiska metodens till—
lämpning på aritmetiken, kanske är den märkligaste företeelsen
inom svenska lärobokslitteraturen.
Ehuru ins. ej vågar räkna sig bland egentliga matematici
och därför ej häller kan inlåta sig på något försök att
"recensera" i fråga varande bok, vill han ändock med anledning af hr
Ad. Meyers utlofvade definitioner angående de fyra räknesättens
grundbegrepp omnämna Nordlunds framställning af dessa; "Att
finna det hela, då delarne äro gifna, kallas att addera; att finna
den ena delen, då det hela och den andra delen äro gifna,
kallas att subtrahera; att finna det hela, då delarne äro lika stora,
hvarje del och delarnes antal äro gifna, kallas att multiplicera;
att finna hvarje del, då delarne äro lika stora, det hela och
delarnes antal äro gifna, kallas att dividera; att finna delarnes
antal, då delarne äro lika stora, det hela och hvarje del äro gifna
kallas äfven dividera". Dessa definitioner torde väl i fråga om
precision, enkelhet och klarhet icke lämna något öfrigt att
önska, hälst som lärjungarne, innan de få göra bekantskap med
själfva de anförda satserna, genom rätt talrika exempel blifvit
fullt hemmastadda med de begrepp, som för dem ligga till grund.
— Visserligen kan anmärkas, att dessa definitioner ej äro
träffande för det fall, då multiplikator eller divisor äro bråk; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
