Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 Professor E. Tegnér mot; Kättstafningssällskapet.
vanan, traditionen, som lagt träldomens ok på det sunda
vettet. Man ger så gärna, i äldre och nyare tider, medvetet eller
omedvetet, åt denna tyrann ett annat vackrare namn: trohet
mot forntiden, och glömmer, att den bästa trohet mot
forntiden just ligger i att ständigt fylla nutidens kraf. Lyckligt
det folk, som bättre än assyrierna förstår att alltid i rättan tid
skaka på äfven den ortografiska traditionens bojor! Ju längre
de få ligga hvar, dess hårdare skola de trycka".
De citerade orden läsas i det år 1875 tryckta arbetet
Ninives och Babylons Kilskrifter s. 43 f., författadt af Esaias
Tegnér, samme man, som i N. O. s. 110 säger sig vara "säker
att frågan om en enhetlig beteckning för scA-ljudet är för tidigt
väckt" och som i våra skandinaviska frändespråk, i svenska
munn-arter, i sammanhanget mellan stjäla-stal, skär a-skar,
skjuta-skott, sjunga-sång finner så många stöd for "en olikformig
beteckning af sc/i-ljudet, att vi kunna tillerkänna oss rätt att låta
reformeringsarbetet på detta för den läsandes känsla så ömtåliga
område anstå, tills andra mera oomtvistliga rättstavningsfrågor
hunnit ordnas".
Sällskapet, som anser, att P. T. med sitt uttalande af år
1875 slagit hufvudet på spiken, har som bekant föreslagit, att
sj skulle införas såsom allmän beteckning för s/e-ljudet.
Detta vill P. T. ej vara med om och anför (utom åtskilliga
principielt betydelselösa skäl, som afhandlats i mom. 1 — 12 i
Novemberhäftet s. 431—440), såsom hufvudgrund, att det
föreslagna tecknet sj är tvetydigt och på denna grund olämpligt,
emedan det ger anledning till felläsning (dels af inhemska
sammansättningar af typen husjungfru, dels) af åtskilliga främmande
ord, som antingen redan finnas eller möjligen i en framtid kunna
upptagas i vårt språk, hos hvilka alla beteckningen sj utmärker
s -j- /-ljud, t. ex. hebr. Ahasja, Amasja, sanskr. Kasjapa,
vaisja, boll. Klaasje Zevenster, Bosje-m’ànnon, dan. Sjælland,
lap. Sitisjaure, fin. Jukkasjärvi o. d. (N. O. s. 111, A. A. s. 45).
Innan man instämmer i granskarens förkastelsedom, bör
man dock höra, hvad som talar för förslaget.
Till en början får man ej glömma, att den anmärkta
olägenheten redan existerar, att den sålunda ej är en följd af
beteckningens utsträckta användning, som granskaren bekämpar, utan
af det redan herskande bruket, som granskaren vill skydda. Vidare
är olägenheten redan så stor, att den icke kan bli större, ty
på grnnd af de visserligen få (enligt Sundén summa 20), men
delvis mycket vanliga ord (t. ex. sju, sjuk, sjunga, själf, själ,
sjö, rysja, vysja), där sj redan betecknar s/e-ljud, samt språkets
saknad af enkla ord med s-ljud åtföljdt af /-ljud, är den läsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
