Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om skolans inflytande (Julius af Sillén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 Om skolans inflytande.
Vid den sedliga uppfostran är skolans inflytande ännu
mycket mindre, emedan de gamla värdena, böjelserna, som
det här gäller att uttränga och ersätta med nya, sitta så
mycket djupare, och påvärkan därför måste vara så mycket
mer individuel. Men det är den icke, som vi veta; af
skolans egenskap att vara skola följer samma svårighet, som
den vid den intellektuela uppfostran omtalade: skolan
straffar, varnar och förmanar i allmänhet, hon träffar icke den
enskilde.
T. ex. en hel klass har brutit mot lagens bud att icke
besöka källare. Läraren straffar alla lika, och däri gör han
alldeles rätt. Genom denna abstrakta rättvisa åstadkommer
han: att en yngling, som nu behöfver värklig smärta, blir
fullkomligt ostraffad, i det att ingen i hans hein bryr sig om
betyget; att en, som hittills af fåfänga hållits uppe, nu sedan
han blifvit brännmärkt, mister detta intresse; att en, hvars
motiv för ett godt uppförande varit fruktan, nu finner, att
det icke är så farligt, och blir förhärdad; att en, hvars
intresse varit kärleken till fadern, af denne får ett
obarmhärtigt och oproportionerligt straff, hvarigenom detta intresse
försvagas; att en, som har förståndiga föräldrar, af dem
behandlas på rätta sättet och värkligen vinner på skolstraffet.
Äfven här lämnar skolan materialet, men icke mer. Själf
kan hon icke individualisera straffet. Föräldrar och målsmän
anse ofta denna skolans abstrakta rättvisa orimlig, de
finna det underligt, att deras gosse, som i grund och
botten är en öppen och ridderlig natur, skall relegeras,
medan grannens, som värkligen är feg, falsk, lågt själfvisk,
anstucken af hemliga laster, får A i uppförande — ett
förhållande, som ju i skolan dagligen upprepas. Föräldrarna
ha rätt däri, att en yngling, som super, spelar, kurtiserar,
och piskar upp polis, kan vara en vida bättre människa än
en som får, och bör få, högsta betyget i uppförande.
Däremot ha de orätt, om de begära, att skolan skall behålla
detta älskvärda, men ohandterliga subjekt. Det är med
skolan som med det stora samhället: hon kan icke vid sina
straff praktisera förbättringsteorien, därför att hon har
plikter mot många. Förbättringsteorien är hemmets straffteori.
Men föräldrarna, som icke ha tid med någon teori, och
dessutom vid en blick på åttonde hufvudtiteln anse sig kunna
för sina millioner fordra äfven en smula moral, vilja icke
nöja sig med att skolan endast straffar, endast vädjar till
de lägre och mindre fruktbara intressena, fruktan och hopp.
De anmoda läraren att skaffa barnen "dygd och gudsfruk- .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
