Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om skolans inflytande (Julius af Sillén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 Om skolans inflytande.
en "anmärkning"; om lagens helgd — och gossen menar
ingenting med "lagen"; om Gud — och hur många ha vid
de åren någon mening med detta ord? Allt detta talande
till hjärtat har nästan ingen värkan, vi kunna icke öppna
hjärtats dörr, ty vi sakna nyckeln: kännedom om karaktären,
utvecklingsgraden och den tillfälliga stämningen. Och vi
sakna dessutom det som är kanske ändå viktigare: vi själfva,
äfven de bland oss, som äro "omtyckta", ha allt för litet
värde för barnet; vårt bifall är icke kärt, vårt missnöje icke
smärtsamt, annat än genom följderna.
Jag vågar då påstå, att skolans sedligt uppfostrande
inflytande är obetydligt, af de anförda skälen: hon talar icke
till individen; talar icke om det som för honom kan bli ett
sedligt intresse; talar icke därom när han kan känna detta
intresse; de som tala äro för honom likgiltiga; — och
slutligen, i förbigående sagdt, skolan talar gent emot en
öfver-mäktig konkurrent: föräldrarna, romanerna, tidningarna och,
icke minst, de enskilda lärarna.
Af detta drager jag två slutsatser.
Först: då skolan icke kan positivt in värka på lärjungens
sedligt-religiösa utveckling, bör hon ej häller, genom att söka
efter det omöjliga, minska den värkan hon kan nå. Denna
värkan är blott negativ och oändligt underlägsen den förra,
men den är af tillräckligt stort värde. Det är respekten,
äfven den tvungna, för lag och rätt. Då gossen träder in
i den offentliga skolan, gör han sin första bekantskap med
ett rättssamhälle, och den bekantskapen bör vara grundlig.
Yi kunna icke hoppas att förbättra honom, att ge hans vilja
nya, ädlare mål. Men hvad vi kunna, det är att med godo
eller ondo vänja honom att hålla rättning i ledet och tyst
och punktligt lyda ordres. När skolan släpper detta
anspråkslösare mål ur sikte för att sträfva högre, när hon
prutar på lagens bokstat för att med mildhetens evangelium
uppmjuka ett sinne, då lämnar hon värkligheten och jagar
efter skuggan. I sådana fall är det goda, den värkan man
hoppas på, alltid problematiskt, men det onda man gör, är
alltid faktiskt, nämligen afvikelsen från lagen och därmed
följande minskning i lärjungarnas respekt för denna lag.
Respekten för lagens bokstaf kan skolan inskärpa, och må
hon utan tvekan begagna sig af de motiv hon har att tillgå:
fruktans och egennyttans. Må hon däremot akta sig för
moraliskt prat! Må hon icke med sina grofva händer
komma åt punkter, där kanske de högsta sedliga intressen skulle
växa upp, om de i stället vidrördes af en mors fina hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
