Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Bör slöjdundervisning införas i de allm. lärovärken? (Vr)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om slöjdundervisning i de allmänna läroverken. 73
mest olika riktningar, under det att slöjdundervisningen måste
vara af enskild art, måste åsyfta att meddela och utveckla
färdighet i ett särskildt yrke, ty vi veta ej af någon allmän
slöjd-eller handtverksskicklighet. Att slöjdundervisningen under de för
densamma ofördelaktiga förhållanden, som kunna förutsättas inom
läroverken, skulle för lärjungen, om han misstagit sig om sin
kallelse, i någon betydlig mån underlätta öfvergången från andlig
till kroppslig sysselsättning, tro vi ytterst sällan inträffa.
Härmed må nu förhålla sig huru som hälst, vanskeligt anse vi det
vara att, för att förekomma sådant misstag eller lättare
möjliggöra rättelse däruti, uppgöra undervisningsplanen för våra
läroverk på sådant sätt, att deras egentliga bestämmelse skulle
därigenom förfelas eller åtminstone röna en mer eller mindre
ofördelaktig inverkan. Vi tro en dylik åtgärd själf innebära ett
misstag.
Ett viktigare — kanske det viktigaste, åtminstone most allmänt
tilltalande — skäl för slöjdundervisning torde hämtas från
omsorgen om läroverksungdomens hälsoförhållanden, ty det är gifvet,
att man ej får så sörja för ungdomens andliga utveckling, att
dess lekamliga välbefinnande undergräfves eller hotas. Klagomål
af sådan b.skaffenhet hafva länge och allmänt förnummits,
och man behöfver ej hafva läst senaste läroverkskomite’s
betänkande eller prof. Keys bihang därtill, för att beaktansvärda
farhågor i sådant hänseende kunna uppstå. Om och huru vidt sådana
klagomål och farhågor äro grundade, är här ej stället att
undersöka. Vi antaga tvärtom, att i våra läroverk förefinnes andlig
öfveransträngning, för mycket stillasittande samt därmed förenad
ofördelaktig kroppsställning m. m., som allt utöfvar i sanitärt
hänseende menligt inflytande; frågan blir då: är slöjdundervisning
rätta och bästa sättet att motvärka detta inflytande? Lättast
torde detta mål uppnås genom att undanrödja själfva orsakerna,
öfver hvilkas värkningar man klagar, och detta sker enklast
genom att inskränka själfva arbetet och i sammanhang därmed
minska den däråt anslagna tiden. Hvarför skulle det vara nödigt
att i stället för det borttagna själsarbetet insätta nytt
kroppsarbete? Mesta hvilan och vederkvickelsen erhåller den
öfveran-strängde lärjungen genom att få ökad ledighet och full frihet
att använda denna efter eget godtfinnande. Den njutning, en
sådan ledighet medför, ersättes ej hvarken genom s. k. fria lekar
eller gymnastik eller slöjd, hvarför vi ock ej betvifla, att de flesta
lärjungar, sedan nyhetens dragningskraft slappats och om ej
främmande inflytande i en eller annan form gjorde sig gällande,
skulle med nöje utbyta sist nämda sysselsättningar mot andra,
valda efter eget behag. Af hälsoskäl kan således väl minskad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
