Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. M. Lindforss, Fransk språklära (Mbg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. M. Lindforss, Fransk språklära.
79
ket väl "om" användas. Skilnaden bör uttryckas på annat sätt.
Sid. 116. "Anm. Efter il vaut mieux står den andra–-
inflnitiven med prep. de". Hvarför förbigås ü vaut autant?
Sid. 117 saknas den nödvändiga anm., att i franskan reflex, pron.
icke användes vid återgifvandet af ett sådant uttryck som: "Han
tror sig -vara sjuk". Sid. 121. Följ. besynnerliga regel finner
förf. lämpligt att bjuda sina lärjungar: "Dcmander, bedja, har
oftast de, när den ombedda personen skall göra något; o, när
den ombedda personen vill göra något". Hvem kan bli klok på
dylikt sammelsurium? Förmodl. menar förf. i st. för ombedda
på andra stället bedjande. Men i sådant fall, hvarför ej uttrycka
sig såsom man menar? Äfven med denna ändring blir regeln
klumpig och tung. Bättre vore: "De användes, när infinitivens
subjekt är ett annat än hufvudsatsens; à, när det är det samma".
Alltför knapphändigt är skilnaden mellan part. prés. och
verbal-adj. framhållen. Ingen skolgosse kan vara betjänt därmed. Sid.
123. "När peser väga nytjas i egentlig betydelse, rättar sig
part. passé etc." I st. f. egentlig bör naturl. vara transitiv.
Sid. 124. "Namn på länder, floder och berg hafva artikel".
Sant, men i denna regel inrymmas på långt när icke de
egennamn, som hafva artikel. Sjöar, haf och skepp hade väl
åtminstone kunnat få följa med. Sid. 125. Felaktigt exempel!
"Nous arrivàmes à Paris le lundi 3 juillet, le jeudi
pro-chain (!) nous partimes pour Nict". I st. f. prochain skall
naturligtvis suivant användas. Sid. 126. "Afvikande från
svenskan står ofta i franskan bestämda artikeln vid förutsatta
föremål etc." Det skulle vara af utomordentligt intresse att höra
förf. själf upplysa om hvad ban menar med detta "förutsatta".
Bland egendomliga uttryck, hvarpå detta arbete är så rikt, är
detta kanske det egendomligaste. Sid. 127. "Den partitiva
genitiven står i regeln utan artikel efter substantiv och adverb; med
artikel, när ban närmare bestämmes förmedelst en annan genitiv
eller en relativsats. Ex. Il sait par cæur un grand nombre
de vers, men: un grand nombre des vers de Lamartine. Il
me reste peu A’argent, men: Il me reste peu de X argent que
mon père m’a envoyé". Inser då förf. värkligen icke, att de
med artikel försedda genitiverna för ingen del äro partitiva?
Äfven en skolgosse är skyldig att åtskilja dylika saker. Sid. 128,
r. 5 des beaux-arts öfversattes med "de sköna konsterna". Längre
ned: "Bestämda artikeln .— — — ställes mellan uttrycken
monsieur, madame,* monseigneur och ett slägtnamn–-".
Hvarför får icke mademoiselle också vara med? Sid. 133. Allt
hvad förf. anser lämpligt att lära angående uttrycket "hvarken
— ej heller" inskränker sig till följande: "Ä]fven ni — ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
