Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. M. Lindforss, Fransk språklära (Mbg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
C. M. Lindforss, Fransk språklära. 80
"hvarken — ej heller" fordrar ne vid verbet." Kan denna notis
vara tillräcklig for förf:s lärjungar, måste de vara annorlunda
beskaffade än vanliga skolgossar. Sid. 137, r. 5. Något naivt
förefaller det mig, att förf. däremot anser nödvändigt påpeka, att
i uttrycket allez les chercher person, pron. måste intaga denna
plats och ej föregå allez. Sid. 138. Lika välvillig visar sig
förf., då han upplyser om att man å ena sidan visserligen säger:
partez, fy consens, men däremot utan y: Je consens que vous
partiez. Sid. 139. Hvad skall man säga om följande regel?
"Är det andra possessivet förenadt med en genitiv, så ersättes
det (!) medelst det demonstrativa celui, celle" (hvarför ej så
gärna ceux, eelles?) Ex. Ma fortune et celle de mon frèrc.
Förf. behagade observera, att det andra possessivet ej alls är af
något annat ord ersatt, men väl att ett pron. är användt i st. f.
att upprepa föregående substantiv. Sid. 140. "Omvändt står
det adjektiva possessiva pronomen i flera gallicismer, där det i
svenskan ofta utelämnas". Mot regeln är ju ingenting att
anmärka, men förf. har ej kunnat undgå att vid val af exempel begå
ett och annat misstag: il se jet a à ses pieds, han kastade sig
till hans fötter; c*est à ma disposition, det står till mitt
förfogande. Dylika "gallicismer" äro åtminstone icke svåra att
öfversatta. Sid. 144. Här möter oss den ledsamma regeln, att
det relativa quoi nyttjas om ting. Huru länge skall väl den
regeln spöka i våra språkläror? Sid. 145. uL’un Vautre får
preposition i midten". (!) Så uttrycker sig förf., men han
glömmer att fästa uppmärksamheten därpå att, om "hvarandra" är
dat. eller ack. obj., verbet blir reflexivt. Regeln för "ingen" är
otillräcklig. Man får t. ex. icke veta, hvad "ingen af dem" heter,
annat att förtiga. Däremot får man (sid. 146) veta, att npoint
de, pas de stå såsom närmare objekt", något som torde vara
nytt för andra. Man förstår, hvad förf. menar, men man förstår
icke, huru han kan uttrycka sig på det sättet. Sid. 147.
"Konjunktionen que, att, ställes i följande, från svenskan afvikande, fall:
— — — — c) till en viss satsdels (!) förstärkning och
framhållande.’’ Hvarför så hemlighetsfull? Nog vet förf., att den där
"vissa satsdelen" är subjekt, och inte tjänar det något till att
hålla den saken hemlig. Sid. 148. Pendant que betyder
visserligen "under det att", men det betyder icke "emedan". Här
menar förf. medan.
Af tryckfel må följande anmärkas:
Sid. 30, r. 20 står bibehållas, 1. bibehålles. Sid. 49, r. 11
nedifr. står eux, 1. eu. Sid. 51, r. 5 nedifr. står z, 1. r. Sid.
52, r. 12 står z, 1. r. Sid. 61, r. 5 står venu, 1. venue. Sid.
66, r. 17 står aln, 1. al. Sid. 66, r. 26 står fair, 1. faire.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
