Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - O. V. Lemke, Öfversikt af de bibliska böckernas innehåll och historia; F. Landahl, Den heliga historien och de heliga böckerna (N. L.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 O. V. Lemke, Öfversikt af de bibliska böckerna.
del ett lån ur Berg. I förhållande till Bergs är dock denna
lärobok betydligt förkortad. Allt har blifvit uteslutet, som icke
synts vara nödigt att meddela på skolstadiet. Men hennes
företräde framför Bergs inskränker sig icke blott därtill, att hon
genom uteslutningar gjorts kortare, utan viktiga delar hafva
underkastats genomgående omarbetningar. Dessa hafva afsett att
gifva innehållsöversikterna en bestämdare indelning och en större
klarhet och precision i uttrycket. Därjämte finner man åtskilliga
värdefulla tillägg, hvilka åsyfta att visa de viktigare
tilldragelsernas betydelse såsom moment i frälsningshistorien. I detta fall
skulle vi dock hafva önskat något mer, än hvad boken gifver.
Bland de anmärkningar, vi gjort vid bokens genomläsande,
kunna måhända följande förtjäna att anföras. Det hade varit
önskligt, att i inledningen till de profetiska böckerna hade
meddelats hufvudmomenten af profetians innehåll; de rötter, hon hade
i den dåvarande tidens förhållanden; hvarifrån profeterna hämtade
de färger, med hvilka de målade sina storartade framtidstaflor,
och ändtligen något om profetians perspektiviska karaktär. Berg
meddelar icke så litet om dessa saker, och dessa meddelanden
äro så mycket värdefullare, som hvarken den korta tiden eller
lärjungens ringa mognad medger något djupare inträngande i de
särskilda profetiska böckerna. I nya testamentet sakna vi en
kronologisk öfversikt öfver Jesu lif och en framställning af Pauli
missionsresor med hänsyn till deras gång och utsträckning. Vid
inledningen till evangelierna lämnas en kortfattad karaktäristik
öfver hvarje särskildt evangeliums egendomlighet; någonting dylikt
hade varit önskvärdt äfven vid inledningen till brefven. Något
genomgående af dessa kan af lätt insedda skäl icke komma ifråga.
Hvad man under sådana förhållanden kan ålägga lärjungarna,
måste inskränka sig till brefvens uppräknande i den ordning, som
de ega i kanon, så att de lätt kunna återfinna citerade
skriftställen. Härtill skulle dock kunna läggas hvarje brefs hufvud
-tema i korthet uttryckt samt något skriftord, som innehölle detta.
Det torde ursäktas, att vi i detalj angifva, hvad vi åsyfta, men
vi skulle hafva önskat, att inledningen innehållit ungefär följande
öfversiktliga framställning: Romarebrefvet och Galaterbrefvet
afhandla rättfärdiggörelsen genom tron (Rom. 1: 16—17; Gal.
2: 16); Korintierbrefven en god församlingsordning, Kristi och
de dödas uppståndelse samt evangelii ämbetes härlighet (1 Kor.
1: 10; 12: 4—5, 12; 15: 17, 20, 22-24; 2 Kor. 3: 9; 5:19-20);
Efeserbrefvet församlingens tillväxt till enhet i Kristus (Ef.
2: 19—21); Filipperbrofvet förmanar de kristna att skicka sig
värdigt Kristi evangelium (Pil. 1: 27a; 2: 5—11);
Kolosser-brefvet framställer Kristus såsom den ende frälsaren (Kol. 1:
19—20); Tessalonikerbrefven Kristi andra tillkommelse (1 Tess.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
