- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1887 /
127

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kongl. Maj:ts nåd. proposition till riksdagen angående de allmänna läroverken och pedagogierna (H. F. Hult)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127 K. M:ts nåd. proposition till Eiksd. ang. de allin, lärov.

statsverkets inkomster under benämningen "skolafgifter" och
beräknas till ett belopp af 365,000 kronor.

Beträffande undervisningsplanen få vi enligt
statsrådsprotokollet meddela följande.

Viel en granskning af komiténs förslag i detta afseende hade
befunnits, att kom., ehuru utgående från den grundsatsen, att de båda
bild-ningslinierna, den reala och den klassiska, skola bereda till samma
lef-nadsbanor — med det enda undantag att den reala ej förbereder för
den presterliga banan — dock kommit till ett sådant resultat att, om
dess förslag antoges, den klassiska linien endast för presterliga och
klassiskt filologiska studier lämnade en lämplig förberedelse, under det
att reallinien skulle splittras i en mångfald af former och därvid för en
ofullständig latinkurs äfventyra, att dess egna lrafvudämnen blefve
undanträngda. Följden af kom:s förslag skulle bland annat blifva de klassiska
studienias bortdöende i vårt land — ett förhållande som kom,
uttryckligen säger sig icke åsyfta och till hvilket hr departementschefen icke
ville taga på sitt ansvar att hafva medverkat. Komitén hade sålunda
icke lyckats genomföra den nämda grundsatsen, och det vore i följd af
vetenskapens specialisering och dess särskilda grenars oerhörda
utveckling icke möjligt att fullständigt genomföra den. Den fordran hade allt
skarpare framträdt, att de blifvande vetenskapsidkarne redan i skolan
må erhålla en grundläggande bildning i den vetenskapsgrupp, åt hvilken
de företrädesvis skulle egna sig. Därföre hade både hos oss och i andra
land skolan förgrenat sig i särskilda skolor för olika studieslag och
lefnadskall. "Visserligen vore den nämda grundsatsen ett önskningsmål,
som man borde söka närma sig så långt ske kunde, men det kan icke
hjälpas, att den ena skolformen blir mera lämplig för en bana, den
andra för en annan. Det gälde därför att ordna saken så, att om någon
fått sin förberedande bildning i en skolform, som icke vore direkt afsedd
för den bana, han sedan ville välja, olägenhetenia däraf icke må göras
större än nödigt är. Om sålunda t. ex. en realist med godkända
kunskaper i realliniens hufvudämnen önskade inträda på en studie- eller
lefnadsbana, där någon kunskap i latin vore behöflig, borde icke såsom
vilkor för ett medgifvande häraf ett större kunskapsmått i ämnet af
honom fordras än som för den ifrågavarande studie- eller lefnadsbanan
vore nödvändigt. Detta kunskapsmått torde icke behöfva motsvara
betyget "godkänd" från ett läroverk, där latinet är ett hufvudämne.
Genom iakttagande häraf borde utan väsentligare ändringar i läroplanen
tillträde till vissa akad. examina kunna för realstudenter betydligt
underlättas; och instämde hr departem.-chefen helt och hållet i de af
universitetens kansler förordade förslag att realisters rätt i detta afseende
skulle omfatta hofrättsexamen samt examina inom medicinska fakulteten
och fil. fakultetens matern, naturvetenskapliga sektion; att det mått af
latinkunskap, som en renlstudent borde visa sig ega, innan någon af dessa
examina af honom finge afläggas, skulle omfatta grundreglerna i gram.
och förmåga att öfversatta lättare prosaiska författare, samt att realstudent
skulle ega rätt att utan kunskap i latin aflägga kansliexamen.

Ingen skolform hos oss torde emellertid bättre än B-linien gifva ’
möjlighet att utan allt för stora svårigheter välja hvilken lefnadsbana
som hälst. Med få undantag hade också alla, som nu i saken yttrat
sig, yrkat på B-liniens bibehållande. Denna linie borde därföre icke
afskaffas, hälst som den äfven vore den mest frekventerade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:34:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1887/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free