Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Göteborgs Läraresällskap under år 1886 (J. A. H.) - Nya Elementarskolans framtidsprogram (H. Hernlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G-öteborgs Läraresällskap under 1886. 164
I den härpå följande diskussionen betonades för öfrigt, att
undervisningen i metodiskt afseende handlade oegentligt, då hon,
såsom nu ofta sker, lade an på att lärjungen skall begripa och
redogöra för det inre sammanhanget i hvarje aritmetisk operation,
innan han får använda den, en metod, söm vållade å ena sidan
öfveransträngning, å den andra sidan osäkerhet. Inledarens
yrkande, att aritmetiken borde, om möjligt, få särskild tid åt sig
anslagen för läroverkets högre stadier, bestreds af ingen, och
understöddes af de fackmän, som i ämnet yttrade sig. I ett och
annat afseende blefvo dock inledarens uttalanden föremål för
invändningar, särskildt i fråga om klassläraresystemet, hvars
fördelar ur allmän pedagogisk synpunkt framhöllos. Sällskapet lät
vid det förda meningsutbytet bero. J. A. H.
Nya Elementarskolans framtids-program.*
(Några utdrag ur Direktionens motivering af det samma.)
–-"Med troget fasthållande af Nya elementarskolans
särskilda mål att vara en profskola, har direktionen låtit sig
angeläget vara att tillse, huru detta hennes syfte må under
nuvarande förhållanden bäst kunna tillgodoses. Härvid framställer
sig helt naturligt den frågan, i hvad mån skolans hittills gjorda
försök vunnit efterföljd och hvilken betydelse må tillerkännas den
värksamhet, hon hittills utöfvat. På samma gång direktionen
icke kan underlåta att erinra, hurusom flere af de grundsatser,
för hvilka Nya elementarskolan kämpat, också rönt framgång
äfven i statens öfriga lärovärk, hvarvid den i N. el.-sk. vunna
erfarenheten säkerligen icke varit betydelselös, likasom ock flere
bland hennes mest framstående motståndare erkänt, att hon
vär-kat väckande och lifvande på de äldre lärovärken, vill
direktionen icke häller förneka, att några af hennes egendomliga
anordningar icke lyckats vinna efterföljd, utan att hon i deras
användande står ensam. Men då skolan för egen del med dessa
anordningar gått framåt ocli de resultat, lion åstadkommit, icke blott
hvad beträffar lärjungarnas aflagda kunskapsprof — — —, utan
ock deras på olika lefnadsbanor ådagalagda insikter och duglighet,
vunnit ett värdefullt erkännande, måste skolan å andra sidan sakna
skäl att uppgifva älsklingstankar, som äro jämnåriga med hennes
tillvaro, utan har sökt och vill äfven hädanefter söka att af dem
draga nytta, dock med de modifikationer, som äro eller blifva
nödiga. Sålunda liar den s. k. fria flyttningen efter hand fått
vika i skolans nedre klasser. Början gjordes i detta afseende
* Jämför Pedagogisk Tidskrift 1887 b. III ss. 131 -135.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
