Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - F. F. Carlson † (R. Törnebladh)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177 F. F. Carlson †.
hvilken den redan omförmälda komiténs utlåtande
infordrades. I sitt utlåtande förordade komitén inrättandet af två
seminarier vid universiteten, ett filologiskt och ett
matematiskt-naturvetenskapligt, hvaremot för den praktiska utbildningen
föreslogs ett års öfning vid ett högre elementarlärovärk, d. v. s.
ett profår. Intetdera förslaget vann dock för tillfället
framgång. Motståndet mot den särskilda pedagogiska utbildningen
var segt och ihärdigt, ej minst från vetenskapsmäns och
lärares sida. Den kungliga proposition, som afläts till 1859—
18G0 års riksdag om anslag till upprättande af
lärareseminarier vid universiteten samt till stipendier för
lärarekandidaterna, afslogs af rikets ständer.
Det var först i 1865 års stadga, som profårskurs
föreskrefs, dock ej ovilkorligt. Carlson hade då från den 1 aug.
1863 varit statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet. Till
denna plats kom han icke oförberedd. Det trägna och
ihärdiga arbetet vid riksdagarna hade gjort honom förtrogen
med de till departementets handläggning hörande frågorna,
uppöfvat hans af naturen starka formsinne och lärt honom
inse, hvad som var att göra och hvad som hunde göras.
Därtill hade han småningom vunnit en ovanlig skicklighet i
debatten, i hvilken han utan skärpa och utan öfverdrifter
värkade genom ett sakrikt, lugnt och på att öfvertyga och
öfvertala beräknadt framställningssätt.
Redan vid den tiden hade talet om öfveransträngningen
låtit förnimma sig. Att härtill den mycket fordrande
skolordningen af 1856 var en bidragande orsak, är uppenbart.
Denna skolordnings förändring genom 1859 års stadga hann
aldrig göra full värkan, ty, när de, som börjat undervisas
efter 1856 års bestämmelser, hunno upp i de högre
klasserna, spordes helt naturligt olägenheter, hvilka icke kunnat
afhjälpas genom den nya ordningen. En af Carlsons första
omsorger måste således blifva att jämka på den skollag,
hvilken han själf så godt som skapat. Han gjorde det genom
förordningen af den 12 maj 1865 med varsam hand och utan
att i hufvudsak rubba den gällande undervisningsplanen.
Samtidigt härmed sökte han så mycket som möjligt utveckla
Pedagogisk Tidskrift. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
