- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1887 /
198

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Om skolans inflytande (Nils Lövgren) I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

Om skolans inflytande.

fram. Genom densamma kan åtminstone utvecklingen ledas
från en dålig in i en god riktning, och det finnes
följaktligen annat, som leder utvecklingen, än den lust, som ligger
i själfva föreställningsserien eller handlandet.

Det är för öfrigt icke blott på det praktiska området,
som vanan är en viktig faktor i och för framkallandet af
"nya värden". Hvar och en vet, att en värksamhet, som
kräfver mycken ansträngning, skänker föga lust. Ja, man
hyser kanske rent af ovilja mot att inlåta sig på en sådan.
Att en lärjunge visar afsmak särskildt för vissa
kunskaps-grenar, har oftast sin grund däri, att det fordras mycket
arbete, om han skall kunna sätta sig in i dem. Den ene
har svårt för att minnas fakta och afskyr därför historiens
elementer; den andre finner det abstraherande tänkandet
mödosamt och anser sig på grund däraf sakna anlag för
matematiken. Men låt både den ene och den andre genom
ansträngd flit och trägen öfning bringa det därhän, att de
med lätthet utföra det tanke- eller minnesarbete, som
kräfves af dem, och de skola kanske omsider af hjärtans lust
studera just samma ämnen, för hvilka de menat sig af
naturen sakna anlag. Yi skulle kunna framdraga många
exempel på, att sådant har skett, och dessa visa då äfven, att
det kan ske. Möjligheten af en sådan öfvergång från att
utföra ett arbete med olust till att göra det med lust inses
äfven lätt ur människans natur. Få torde nämligen de vara,
som äro så försoffade, att de ej äro intresserade för att
vinna klarhet öfver de förhållanden, med hvilka de komma
i någon beröring, men väl finnes det många, som sky den
möda, hvilken de måste underkasta sig för klarhetens
vinnande. Om denna möda väl är öfvervunnen, i det de höjt sig
till förmåga att jämförelsevis lätt utvidga sina insikter på
något särskildt område, så få de äfven lust att arbeta för
detta ändamål. Nu är det väl sant, att den skicklige
läraren kan genom ämnets förenkling underlätta lärjungens möda
med dess inhämtande, men det gifves gränser äfven för
förenklandet. För öfrigt nedstiger man från den vetenskapliga
nivån till lärjungens ståndpunkt endast för att rycka
lärjungen med sig upp till den höjd, där den ifrågavarande
vetenskapen har sitt rätta element; men dit får man honom
icke, utan att han anstränger sina egna krafter. En sådan
ansträngning måste kanske i viss mån tvingas fram. Så
framkallas ofta för lärjungen ett nytt värde icke genom
omedelbar association till de förutvarande, utan snarare på det
sätt, att man för honom genom olust till lust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:34:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1887/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free