- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1887 /
242

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ett par ord om latinskrifning i skolan (C.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 Ett par ord om .latinskrifning i skolan.

varit ändamål i sig, fick väsentligen blott en propedevtisk
betydelse och i stället för att omedelbart erkännas och
"herr-ska," fick det rättfärdiga ocli allt mer och mer kämpa för
sin tillvaro.

Den nya renaissancens poetiska skimmer har bleknat
bort och därmed mycket, som hon egde gemensamt med den
gamla renaissancen. Men den klassiska filologien, både som
forntidsvetenskap och som språkstudium är stadd i lefvande
utveckling och hennes betydelse för den allmänna bildningen
är oförändrad, liksom, omvändt, tänkande män vid seklets
början, t. ex. Tegnér, uppdrogo hennes gränser och skrankor
på samma sätt som vår tid. Vi, i. e. vår tid, studera latin,
(och grekiska) icke såsom renaissancens män för att bruka det
i lifvet eller för att fortsätta den antika litteraturen, icke
häller studera vi det blott för sakinnehållets skull eller för
att åt vårt eget språk förvärfva vissa latinets företräden af
klarhet och logisk korrekthet. Utan vi studera dessa språk
först för att kunna läsa och förstå — i deras nationela,
fackmässiga och individuela egendomlighet, till form ocli
innehåll förstå de gamle författarne själfva och det som hos
nya författare omedelbart eller medelbart är lån från dem.
Filologiens språkliga och sakliga sida kunna icke helt
skiljas från hvarandra. Konlcret språkkunskap kan icke vinnas
utan kännedom af litteraturens innehåll och af forntidens
lif ocli historia, och blott den sakkunskap om forntiden hör
filologien till, som förvärfvats genom eller står i
sammanhang med studiet af språket och af litteraturen på hennes
eget språk. Men för det andra Ila de klassiska språken sin
plats • i den lärda skolan icke blott för det resultat af
sakkunskap, som genom dem där eller sedan förvärfvas’eller
kan förvärfvas, utan ock såsom ett formelt bildningsmedel.
Till grund för dessa studiers metodik ligger den
öfvertygelsen, att dessa gamla formrika och till byggnad och ordförråd
afslutade bärare af en ursprunglig kultur utgöra så väl en
förskola för språkforskare som ett allmänt medel att utveckla
förstånd och iakttagelseförmåga, hvarvid vi icke förbise, att
de döda språken i detta hänseende sakna vissa de yngre
språkens företräden och därför önska en lefvande
växelvärkan mellan de två språkserierna. Vi se i allt detta icke blott
på målet och, ehuru detta är stort och liögt och aflägset,
skulle vi dock — paradoxt att säga, — icke ens, om vi
kunde, vilja nä det på hvilken genväg som hälst. Vi söka icke
innehåll skildt från den antika formen, icke häller en på
sitt innehåll blottad form, icke färdighet utan insigt, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:34:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1887/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free