Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det tolfte allmänna svenska läraremötet i Göteborg den 14—16 Juni - De allmänna sammanträdena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det tolfte allmänna svenska läraremötet i Göteborg: 1887. 253
en erfarenhetsfråga. Att k. m. nu tagit ett initiativ till och dätnied
iklädt sig ansvaret för frågans lösning på erfarenhetens väg, vore
i hög grad löftesrikt och betryggande, hvadan förslaget borde
med all välvilja emottagas och understödjas. En talare ansåg
forslaget mindre behöfligt och dessutom föga i stånd att uträtta
livad det åsyftade. En annan önskade hällre en återgång till
den gamla indelningen i skola ocli gymnasium, hvarigenom
småstädernas skolor kunde fylla det behof af borgarbildning, som
onekligen förelåge. Grenom votering beslöts, att den förda
diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
Frågan 3. Anser mötet, att den olägenhet, som hittills beredts
lärovärken därigenom, att de främmande språken alltför tätt efter
hvarandra inträdt som nya läroämnen, skulle genom den i senaste kongl,
propos, föreslagna anordningen på ett fullt ändamålsenligt sätt
undanrödjas?
Den föreslagna anordningen innebär, att redan i 3:dje klas-’
sen latin (för klassister) och franska (för realister) skulle inträda,
i st. f. att nu först i 4:de klassen ett nytt språk upptages.
Tre talare yttrade sig. Alla voro ense om fördelarna af
att enligt det kongl, förslaget längre tid komme att förflyta
mellan de särskilda språkens inträde i undervisningen. Den ene
tal. befarade dock, att genom förslagets antagande lärjungarnas
arbete skulle i 3:dje klassen blifva svårare än det nu är.
Häremot anmärktes af de två andre, att olägenheten häraf icke
torde blifva så stor, då enligt hvad både vid rektorsmöten och
läraremöten förut uttalats, arbetet i 3:dje kl. enligt n. v.
anordning nästan är för lätt; att genom den föreslagna förändringen
arbetet i de följande klasserna skulle vinna en väl behöflig
lättnad, det borde ingalunda förbises.
Diskussionen skulle utgöra svar på frågan, och torde dess
innehåll kunna sammanfattas sålunda: don föreslagna anordningen
vore, om ej fullt tillfredsställande, likväl mycket
ändamålsenlig; väl kunde den befaras komma att anstränga tredje
klassens lärjungar, men denna olägenhet låge i lärarnes makt att
undanrödja. Olägenheterna af den nuvarande anordningen, som
vore principielt pedagogiskt oriktig, vore däremot omöjliga att
undvika.
Frågan 4. Ar den s. k. samundervisningen att förorda; och om så
är, under hvilka förutsättningar kan den medföra åsyftadt gagn t
Öfverläggningen inleddes af rektor Söderbaum, som —
under vilkor af vissa särskilda anordningar, såsom anställning af
lärarinnor jämte lärare, af en föreståndarinna, med hvilken
rektor kunde rådgöra, omsorgsfullt iakttagande af att icke för tung
börda lades på flickorna m. m. — önskade att vissa skolor i de
mindre städerna anordnades för ’samundervisning på försök,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
