Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det tolfte allmänna svenska läraremötet i Göteborg den 14—16 Juni - Sektionssammanträdena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det tolfte allmänna svenska läraremötet i Göteborg: 1887. 257
vidlyftigt meningsutbyte antogs ett förmedlingsförslag, af innehåll
iitt, ehuru det bör anses vara det normala, att skolungdomen
söndagligen besöker kyrkan, skolmyndigheterna å olika platser
böra ega frihet göra de inskränkningar, till hvilka lokala
förhållanden kunna föranleda.
Beträffande lärokursen i katekes för de tre lägsta klasserna
var man allmänt ense om, att denna är för dryg, i sammanhang
hvarmed protester mot utanläsningen förekommo, hvilka åter
bemöttes af andra. Fjärde och femte hufvudstyckena samt tredje
artikeln i det 2:dra borde uppskjutas till ett senare stadium, och
af hvad som återstår borde en utgallring göras. Sektionen beslöt
anmoda lektor U. L. Ullman (Göteborg), lektor A. F. Berglund
(Stockholm), och adjunkt E. Andersson (Upsala) att uppsätta
förslag till sådan gallring. Emot beslutet att gallra anmälde en
ledamot sin protest.
En intressant diskussion utspann sig angående det spörsmålet,
huruvida man i 4:de och 5:te klasserna skulle hinna med att "läsa
ett belt evangelium i fortlöpande följd". Diskussionen rörde sig
hufvudsakligen om den fortlöpande eller den synoptiska
bibelläsningens företräde. Sektionens presterliga element höll på den
förra, lekmannaelementet på den senare. Man förenade sig
slutligen om ett uttalande, att ett evangelium, hälst Lukas’, borde
läsas i fortlöpande följd, dock med någon synoptisk hänvisning
till de öfriga evangelienia. Äfven uttalade man sig för
önskvärdheten af att en exegetisk handledning utarbetades för lärarens
räkning.
Beträffande undervisningen i dogmatik och kyrkohistoria
(frågorna 47 och 49) beslöt sektionen uttala, att inskränkning af
den dogmatiska undervisningen icke bör ske, men att frihet
borde lämnas läraren att uppskjuta den till sjunde klassen.
För öfrigt finge meningsbytet utgöra svar på de uppstälda
frågorna.
Språkundervisningen.
Modersmålet.
Rättstafningsfrågan föranledde en sakrik diskussion,
omfattande redogörelse för de olika riktningarna på
rättstafningsrefor-mens område. Alla talare voro ense om nödvändigheten af reform
i vår rättstafning. Följande resolution fattades:
" Utan att vilja förorda någon viss riktning finner
sektionen från skolans synpunkt önskligt, att vid en eventnél
reform af stafningssättet sådana ljudstridiga beteckningar i
första rummet aflägsnas, som äro svårare att inlära. Från
skolans synpunkt vore det äfven önskligt, att vid en eventuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
