Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - N. Linder, Regler och råd angående svenska språkets behandling (Adolf Lindgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. Linder, Regler och råd ang. sv. språkets behandling. 292
"kymbrer", "Kerberos" än "kermes". Ej häller inser jag hvarför
grekiska ord på -os skulle taga sig bättre ut i latiniserad form
på -us (sid. 101), icke häller hvarför icke genitiverna Hesiodos’,
Kristos’ skulle vara fullt lika lämpliga som de af förf. gillade
Hellas’, Pallas’ (s. 104). Förf. hyllar dubbelskrifning af långt
konsonantljud och säger sig med tillfredsställelse Inf va funnit sina
åsikter härutinnan delade af allt flera bland ljudenlighetens
vänner: månne dock icke dessa vänner företrädesvis befinna sig inom
det nya, radikala läger, hvarmed förf. eljest icke tyckes vilja
hafva mycket gemensamt? Och månne det ens skall bli möjligt
att återbringa t. ex. den numera säkerligen vanligare skrifningen
"stäld" till den omständligare och säkerligen mindre vanliga
"ställd"? Dess utom: är den senare den vetenskapligt riktiga,
så borde väl äfven formerna "kännd" och "gömmd" vara de
riktiga, men dem har förf. icke accepterat. Emellertid är det
synnerligen erkännansvärdt att förf. på detta omtvistade kapitel lojalt
omtalat alla olika bruk, ända till och med Nordiska
rättstafnings-mötets förslag.
Kapitlet om skiljetecken innehåller många välbetänkta
observanda, af hvilka äfven undertecknad erkänner sig haft nytta, t.
ex. sid. 60, anm. 2; s. 67, anm. 3; s. 68, 3; s. 70, 10; s. 72,
1; s. 73, 5 (Jag tror du tviflar" till skilnad från "Jag tror, du
tviflar, och han förnekar" m. fl. träffande valda exempel).
Däremot anser jag det är farligt att summariskt säga: "komma bör
icke utsättas vid relativsatser, hvilkas relativ är utelemnade.
Tvärt om synes mig kommat då stundom ännu nödvändigare för
att förebygga tvetydighet, såsom förf. medger i ett i följande
stycke anfördt exempel, hvarvid förf. dock tillfogar, att relativets
uteslutning där vore af tydlighetsskäl en mindre fördelaktig åtgärd.
Detta sista kan jag ej inse, förutsatt att komma utsättes; ocli
det kan ej vara förf. obekant, att i vers måste man stundom
för meterns skull utesluta relativet.
Åt regeln 80 (sid. 90) skulle jag vilja önska den största
framgång, ty det är otroligt hvilket koketteri på senare tider
bedrifvits i en braskande fornnordisk duktighets intresse med "det
hvassa svärd", "de vredgade böljor" och dylika former utan
bestämd slutartikel, ehuru hvarenda människa i dagligt tal säger
"svärdet", "böljorna". Med nöje ser man ock förf. opponera sig
mot Rydqvists krystade och orimliga förbud mot att nyttja formen
"frånvaro" o. d. annat än i böjd kasus. De utländska
pluralis-formerna på -s ("albums", "trios") anser förf. mecl rätta
obehöfliga och föreslår svenska pluraler ("album", "trion"; sist nämda
form förutsätter neutralt genus på "trio", hvilket ock torde vara
det rätta, ehuru det nog är vanligare att säga "en trio, flera trior").
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
