Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Om valet af matematiska tidskrifter för lärovärksbiblioteken (G. Eneström) - Edvard Lidforss, Fransk språklära (E. Münchmeyer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Oin valet af matemat. tidskrifter for lärovärksbiblioteken.
matematikens historia. Af det senare slaget är åter Jahrbuch
tiber die Fortschritte der Mathematik (Berlin), innehållande
korta referater öfver alla nyutkomna matematiska arbeten, och
Bulletin des sciences mathématiques (Paris), hvilken jämte en
eller annan originaluppsats af rent vetenskaplig natur innehåller
referater dels öfver afhandlingar i lärda sällskaps publikationer
och i tidskrifter, dels öfver ett mindre antal särskildt utgifna
arbeten.
Yid så stort öfverflöd på tidskrifter är valet naturligtvis
ganska svårt. Skulle några af de nämda förtjäna att
rekommenderas, borde enligt min åsikt därtill väljas: ur en synpunkt
Zeitschrift für mathem. und natiirw. TJnterricht eller Mathesis,
ur en annan synpunkt Zeitschrift für Mathematik und Physik
eller Archiv d. Mathematik und Physik. Emellertid är det
klart, att i vissa fall ett val äfven bland cle andra tidskrifterna
kan hafva skäl för sig.
G. Eneström.
Edvard Lidforss, Fransk språklära i sammandrag.
Då i afgångsexamen vid våra lärovärk fordras ett skriftligt
prof från modersmålet till franska och således franska språket
intar en framskjuten plats trots det ringa antal timmar, som
blifvit anslaget däråt, är visserligen å ena sidan en ganska fullständig
grammatik af nöden, men å andra sidan dock en grammatik, som
sorgfälligt undviker alla öfverflödiga saker och finesser och inom
en måttligt stor ram samlat de grammatikaliska regler, som man
rimligtvis kan begära, att lärjungarna skola tillegna sig och smälta.
Lärjungen bör där finna hvad han behöfver finna, för att ej göra
några grammatikaliska bockar i sitt studentskriptum, hvarken mer
eller mindre. Det kan nämligen i skolan ej bli fråga om att inviga
lärjungen i en mängd språkliga finesser och undantag, ty det
medgifver tiden icke och det skulle i bästa fall eudast kunna
medhinnas, om man hade med idealklasser att göra, där alla lärjungarna
vore lika begåfvade — och rikt begåfvade. Men sådana idealklasser
finnas beklagligen icke, ty begåfningen, såsom naturligt är,
varierar i de flesta fall betydligt ocli undervisningen har väl dock till
mål att bibringa alla ett visst mått kunskaper, och man bör
därför tänka på hvad medelmåttorna, ej de goda hufvudena kunna
inhämta. — Hvad som således behöfves, är en kort språklära,
men en språklära därjämte, där reglerna äro klart och bestämdt
affattade, där indelningsgrunderna äro logiska och där
uppställningen är åskådlig, med skarpt framhållande af hufvudreglerna
och det, hvarpå synnerlig vikt ligger. — Bland alla våra franska
skolgrammatiker uppfyller enligt min mening ingen dessa vilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
