Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - F. d. Beskowska skolan i Stockholm (H. F. Hult)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. Sturzen-Becker, Franskt och engelskt skolbibliotek.
399
tillägga en tabell med upplysande noter ocli anmärkningar
rörande ämnesföljden och timfördelningen i nämda skola.
En anmärkning vore visserligen att göra vid denna tabell,
ocli vi skulle under andra tidsförhållanden än de nu varande
känna oss manade att med all styrka framhålla den.
Anmärkningen gäller det grekiska språkets ställning. Vi inse
emellertid ganska väl skälen, hvarför detta i ett humanistiskt
bildningsarbete djupt och mäktigt ingripande ämne måst f. n.
åtnöja sig med ett så litet timantal; vi tro oss se
möjligheter — kanske med afsikt för ändamålet reserverade —
att utan rubbning af den väl genomtänkta läroplanen
framdeles bereda detta språk flera timmar, och vi antaga, att
skolans förtjänstfulla föreståndare icke skola underlåta att
göra detta, då rätta tiden därför är inne. Tills vidare får
man erkänna fördelen af att språket dock inträder så tidigt
som i femte klassen.
Nu återstår att med några ord beröra äfven ett annat
vackert drag af denna skolas nitälskan för en sund
skolbildning.
Det beklagas ofta och icke utan skäl, att den manliga
ungdom, som i vår tid vill förvärfva s. k. högre bildning,
måste åt blotta förberedelserna härför offra en alltför stor
del af sitt lif, och detta så, att ynglingen från 9 till 20 à 30
års ålder nästan uteslutande tages i anspråk af teoretiskt
arbete. Detta förhållande, som väl icke f. n. kan i väsentlig
mån förekommas, är dock sannerligen att räkna till
"kulturens offerväsen", och man må väl hoppas att, i den mån
skadan af ett så länge fortsatt ensidigt öfvande af den
teoretiska förmågan blir mera uppmärksammad, utvägar också
skola finnas att, mera än hittills skett, bereda ungdomen
under studietiden tillfälle äfven till praktiska öfningar och
sysselsättningar. En begynnelse till något sådant är gjord
under de senare åren genom slöjdens införande i vissa skolor,
och till den B:ska skolans heder må nämnas, att hon fr. o.
m. höstterminen 1883 i sin arbetsplan upptagit och
småningom utvidgat en undervisning i detta ämne. I
årsberättelsen 1884 yttras, efter en redogörelse för hvad som under
året i saken förekommit, följande:
Beträffande värkan af denna undervisningsgren anse vi oss
kunna hysa goda förhoppningar. Det är visserligen ännu för tidigt
att fälla några allmänna omdömen om dess resultat. Så mycket
torde dock kunna sägas, att de arbeten, som förfärdigats, och som
Pedagogisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
