Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - E. Carlson. Skolgeografi i två kurser (C. A. Z.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 E. Carlson, Skolgeografi uti två kurser.
delen af Europa, synes antyda lämpligheten af en kort öfversikt
af jordklotet såsom en inledning. Yore det icke i sin ordning att
först nämna världshafven och därpå öfvergå till Sverige? Då
vore, så att säga, den ram tecknad, hvilken under framställningens
fortgång skall fyllas och hvilken visar mot det mål, dit
framställningen under sin fortgång syftar. Efter Sveriges geografi följer
en i det hela lyckligt uppdragen teckning af Norge; först
beskrifves det nordanfjällska, därpå det vestanfjällska Norge.
Skandinaviska halföns geografi afslutas med en återblick under rubrikerna
läge, kust, ytbildning, sjöar och floder, klimatet, folk och stater,
administrativ indelning och kyrklig indelning samt repetitionsfrågor
rörande städerna: hvilka äro universitetsstäder, handels-,
industri-och bergsstäder, hvilka ligga vid kusten, vid floder och sjöar och
utmed stambanorna.
Första kursens andra afdelning utgör en öfversikt af det
öfriga Europa, hvars hufvuddelar uppräknas i följande ordning:
Osteuropa, Mellaneuropa, Sydeuropa och Britiska öarna. Det
synes oss ej rätt lämpligt, att Britiska öarna komma att läsas
först efter Balkanhalfön. Skulle ordningen ej kunna vara följande:
Osteuropa, Mellaneuropa, Britiska öarna och Sydeuropa?
Osteuropas geografi framställes i följande rubriker: gränser, kust,
ytbildning, sjöar och floder, klimat, växt- och djurvärld, folk och
stat. Den fysiska afdelningen upptager 4 sidor, den politiska —
Ryssland med Finland — en sida. På ett likartadt sätt
framställas Mellaneuropa, Sydeuropa — de tre halföarna; den
pyreneiska, apenninska och Balkanhalfön — samt Britiska öarna.
Europas geografi afslutas med en återblick, ordnad efter
ofvannämda rubriker och med inströdda frågor, för hvilkas besvarande
hänvisas till de paragrafer, i hvilka svaren kunna sökas.
Första kursens tredje afdelning omfattar en öfversikt af de
främmande världsdelarna och världshafven. Asien, Afrika,
Australien och Amerika (Sydamerika, Nordamerika) framställas under
samma rubriker som Europa. Proportionen mellan den fysiska och
den politiska afdelningen är t. ex. för Asien mer än 12 sidor för
den förra och ej fullt 2 sidor för den senare. Eget är, att förf.
för Australlandet använder den föråldrade benämningen Nya
Holland. Att han under namnet Polynesien innefattar ej blott
Polynesien i egentlig bemärkelse utan äfven Mikronesien och Melanesien,
torde bero därpå, att ban söker undvika indelningar, som äro
mindre nödvändiga. Någon sammanfattande återblick på samtliga
världsdelarna förekommer icke. — Rubrikerna för världshafven äro
följande: hufvuddelar, hafvets djup, salthalt och värme, hafvets
rörelser samt dess växt- och djurvärld.
Första kursens fjärde afdelning, i texten märkt med D i
stället för IV, kallas "Satser ur den allmänna geografien® och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
