Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Genmäle mot Nordlanders granskning af Läsebok i modersmålet (R. Törnebladh) - E. Kullander, Försök till en lättfattlig framställning af tempusläran i latinet (Ingvar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Genmäle.
klandrade uttrycken i beskrifningen af björnen s. 275 och 276
äro ordagrant hämtade ur Nordisk Familjebok, redigerad af N.
Linder.
I fråga om de fornnordiska namnen äro meningarna så
vacklande, att det ej lönar mödan att här öppna något ordbyte
härom. Utgifvaren’ vill dock fästa uppmärksamheten på, att
formen «Tjalfve» användts af Hazelius (Fosterl. läsning) och
särskildt förordas af N. Linder (Regler och råd s. 40). Hvad
«Disarsal» egentligen betyder, är omtvistadt; dock torde det icke
betyda «gudinnans» sal, utan snarare «gudinnas» eller
«gu-dinne-, gudomlighetssal«. Den mera allmänna betydelsen är
ock den vanligen angifna.
Till slut må erinras, att i afseende å valet af stycken
omdömet naturligtvis måste utfalla olika allt efter olika tycke och
smak. Måhända kunde något eller några stycken hafva saklöst
utelämnats eller utbytts mot andra. Utgifvaren har dock tänkt
sig, att mycket, som mera uteslutande rör svenska förhållanden,
bättre lämpar sig för mellanstadiet. Sådant torde fallet vara
med sägner om troll, tomtar, Näcken m. m., i sammanhang
hvarmed kunna ställas åtskilliga sagor om jättar, t. ex. om Kettil
Runske och Gilbertil m. 11. Jämväl lefnadsteckningar
tillgodogöras bättre på ett något högre stadium. Hvad stycket
«Ekorren" vidkommer, är det upptaget såsom tillhörande den
företrädesvis beskrifvande arten, hvilken ej helt och hållet bort
saknas.
Åtskilligt kunde visserligen vara att tillägga, men det sagda
torde för närvarande vara tillräckligt för att vid bedömandet af
läsebokens användbarhet i skolan bjuda opartiska och med
skolundervisningens behof fullt förtrogna läsare en annan ledtråd
än den granskaren funnit sig kallad att hålla dem till lianda.
R. Törnebladh.
E. Knllander, Försök till en lättfattlig framställning
af tempusläran i latinet. Nyköping 1887.
En omständighet, som synes mig mindre ofta, än den
förtjänar, framhållas af dem, som försvara latinets starka ställning
vid våra lärovärk, är den, att latinet befordrar och vänjer vid
grundlighet i studiesättet. Det fins icke och torde icke komma att
tinnas i skolan något ämne, som kan behandlas och betraktas från
så många sidor. Latinet har nämligen ingalunda, såsom dess
motståndare påstå, blott till uppgift att få några "glosor" inpluggade
hos lärjungarna, utan det borde åtminstone hafva till ändamål att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
