Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - E. Kullander, Försök till en lättfattlig framställning af tempusläran i latinet (Ingvar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 E. Kolländer, Framställning af tempnsläran i latinet.
«
tempusföljden. Att det är en mycket viktig del och att det
ingalunda vore lämpligt att återvända till forna tiders okunnighet om
densamma, torde vara själfklart. Men å andra sidan är jag
öfvertygad om, att man måste inskränka sina fordringar till ett mått,
som ingalunda skulle kunna rymma lektor Kullanders bok.
Jag bör dock skynda att tillägga, att boken ej innehåller så
mycken tempuslära, som man skulle kunna tro på grund af dess
volym. Dels upptager den åtskilligt af modusläran och dels
innehåller den många upprepningar och omsägningar. Boken är ämnad
att komplettera Törnebladh-Lindroths grammatika, men innehåller
dock mycket, som äfven står att läsa både hos T.-L. och i hvilken
latinsk språklära som hälst.
Jag nämde, att boken innehåller upprepningar och
omsägningar. Ett par exempel må bevisa detta. I § 45, Obs. 2 heter
det: "Man lägge noga märke till att alla slags bisatser i oratio
obliqua få verbet i konjunktiv"; och i § 47 talas om konjunktivens
tempora i or. obl., hvilka ej äro andra än de, som betingas af den
enkla hufvudregeln för consecutio temporum. Till dessa båda
regler hänvisas å sid. 17 på tal om bisatser, som uttrycka
upprepade handlingar: "Tillägg. I or. obl. inträder naturligtvis äfven
här konjunktiv i bisatsen, och tenipus rättar sig efter consec. temp.
(se § 45, Obs. 2 och § 47)". Sid. 5(3 (cum invefsum): "Obs.
I oratio obliqua naturligtvis konjunktiv (se § 45, Obs. 2 och §
47)". Samma sida (cum iterativum): "Obs. I oratio obliqua
inträder konjunktiv enligt vanliga regler (se § 45, Obs. 2 och §
47)". Samma sida (cum expl.): "Obs. I oratio obliqua står
konjunktiv enligt vanliga regler (se § 45, Obs. 2 och § 47)".
Detta Obs. upprepas nästan ordagrant beträffande postquam (s. 57),
ubi etc. (s. 58), antequam & priusquain (s. (30), dum etc. (s. 62)
o. s. v. Ett dylikt ideligt upprepande får man tålmodigt vänja
sig vid i den muntliga undervisningen, men i skrift är man ju
van att anse, att hvad som en gäng är skrifvet, det är skrifvet.
Särskildt i en bok, som dock på titelbladet anger sig skola
behandla tempnsläran, förefaller det besynnerligt att tre gånger på
samma sida (50) se en regel upprepad, som alls icke hör till
tempnsläran. För öfrigt är ju den regeln, att alla bisatser i en
latinsk or. obl. stå i konj., hvarken svår eller krånglig, så att
den därför behöfde så ofta upprepas.
§ 21 innehåller på två sidor ett skema öfver consecutio
temporum, §§ 22, 23 på fyra sidor en fullständig samling exempel
på så väl hufvudtempusföljd som historisk tempusföljd. § 24
innehåller anm. till konsec. temp. § 25 upptagande fyra dryga
sidor innehåller icke det ringaste nytt utan är helt ocli hållet att
betrakta som ett upprepande af hvad som sagts i föreg. §§ 21—24
blott med olika uppställning. Hvartill tjänar alltså § 25?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
