Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Genmäle till hr Kullander (Ingvar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
Svar till lir Kullander.
förklaring. Ett förslag till en dylik explicatio secundaria
fram-stälde jag i rec., nämligen att latinska verba voluntatis anses i
sig innesluta framtidsbegreppet, så att det ej behöfver genom
formen uttryckas, äfven där svenskan anser sådant nödigt. Detta
menar hr K. icke vara korrekt. Ty «verben lofva och liota
involvera framtidsbegreppet lika mycket som t. ex. verbet önska",
och ändock följer efter dem fitt. Ja, bäste hr K., det är ty värr
ingalunda ovanligt, att språkregler lida af undantag. Det heter
t. o. m. på latin nulla regula sine exceptione. livad verb, som
betyda lofva och hota, angår, bruka de for sin konstruktions
skull särskildt omnämnas i latinska språkläror. Hvad som
däremot är lika ovanligt som originelt är hr K:s nyuppfunna metod
att framställa både regel och undantag i sirliga kausala satser,
då andra grammatici hafva den ovanan att inleda undantagen
med mera blygsamma koncessivsatser. Han fortsätter nämligen
sålunda: »Således skulle vi få följande regler: 1) emedan
verba voluntatis involvera framtidsbegreppet, fordras icke efter
dem Aitural konstruktion: och 2) emedan verba, som betyda
lofva och hota, involvera framtidsbegreppet, fordras efter dem
fut. konstr. Xog vore detta prydligt och särdeles pedagogiskt!»
Och framför allt originelt! Om hr K. i en framtid skulle falla
på den tanken att utgifva en tullständig och »lättfattlig» latinsk
språklära, hoppas jag, att lian konsekvent genomför sin metod.
Hans grammatika kommer i så fall att innehålla t. ex. följande
genusregler:
1) Emedan ord på -us efter 2:dra dekl. äro maskulina, är
t. ex. gladius mask.; 2) emedan ord på -us efter 2:dra dekl.
äro mask., är t. ex. volgus icke mask.
1) Emedan flos och n/os ändas på -os, äro de niask.
2) „ eos „ dos „. „ „ „ „ icke mask.
Emedan ord tillhörande femte dekl. äro feminina, så är dies
mask. etc. etc. Det blir, som sagdt, både prydligt och
pedagogiskt.
I min rec. förekom följ.: »Förf. har å sid. 27 under
öfverskrift ’Undant. från C’ och d:o ’från F’ uppräknat de fall, då
fut. konj. ej uttryckes genom formerna på -urus sim och -urus
essem, utan genom konj. af den enkla konjugationen, men har
(om afsiktligt eller ej, vet jag icke) utelämnat ett fall, nämligen
om redan i den styrande satsen står tempus futurum». Denna
blygsamma anmärkning har bragt hr K. alldeles ur humör.
Han tar skolmästarminen på sig och ger mig snubbor för
tanklöshet, oförstånd och okunnighet och slutar med att upplysa, att
lian afsiktligt uraktlät att utsätta en bock. Låtom oss emellertid
lugnt öfverväga saken! Skolpojken i 6;te klass skall t. ex. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
