Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Svar till hrr Fredrik Anderson, G. Eneström och J. M. Krok (Erik Lundberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svar till hrr Fredrik Anderson, (1. Eneström o. J. M. Krok, 426
ligen icke lätt att förstå. Han anser det icke vara någon
förändring af ett problems ordalydelse, då han själf i stället för
upptagande af ett am^rteringslån talar om insättning på
giroräkning, men han förklarar det vara en förändring af problemet, då
jüg påyrkar, att förekommande tekniska termer icke skola tolkas
i strid med deras allmänt antagna och sedan århundraden
lagbestämda betydelse. Det ser nästan ut, som om hr A:n menade,
att skyldigheten att tolka efter ordalydelsen vore detsamma som
en rättighet att i orden inlägga hvilken betydelse som hälst,
oberoende af allestädes antagna definitioner. Vid detta sätt att
räsonera är det tydligen ingen konst att vindicera rätt såväl åt
hr A:ns uppfattning, som åt, snart sagdt, hvad som hälst. Dock
förblir det alltid lika svårt att förstå, hvad ban egentligen har
emot mitt beräkningssätt, då han hvarken kunnat förneka, att
det är i lag föreskrifver eller att det i värkligheten allmänt
tillämpas just i sådana fall, hvarom i problemet är fråga.
Visserligen gör ban vid det sista medgifvandet det förbehåll, att
reversen skall innehålla uttrycklig föreskrift om räntans erläggande
halfårsvis. men att intet dylikt vilkor är af nöden, framgår redan
af hvad jag i min förra uppsats anfört ur Handelsbalken, och i
alla händelser synes det mig vara en mycket klen invändning mot
riktigheten af mina påståenden, då hr A:n säger, att det är
praxis att i reverserna föreskrifva just det beräkningssätt, jag
påyrkat. Naturligtvis sker detta till undvikande af allt
missförstånd, men det är ingalunda därföre nödvändigt. Hade hr A:n
kunnat anföra något vid amorteringslån brukligt formulär till
revers, där räntan beräknats på annat sätt, skulle däruti hafva
legat ett slags argument mot mig. Men detta måtte ej hafva
fallit sig lika lätt. Annars hade vä’ hr A:n ur sin
tvåmillions-erfarenhet framdragit något sådant exempel.
Hr A:n finner det vara en löjlig ide att förutsätta, att någon
människa skulle vid penningtransaktioner låta binda sig af
lagbestämmelser. Kanske är det så, men nog torde man väl ändå
vid undervisning hällre böra meddela lärjungarna lagliga
beräkningsmetoder än olagliga. 1 det nu föreliggande fallet finnes för
öfrigt den kraftiga garanti för laglydnad, som ligger däruti, att
en lagöfverträdelse skulle vara ofördelaktig för den mäktigare af
de båda kontrahenterna, nämligen långifvaren. Det är föga troligt,
att t, ex. en bank, som lånat ut penningar, skulle i strid mot
gällande lag tillämpa ett besvärligare beräkningssätt än vanligt
endast för att därigenom erhålla en minskad inkomst. Sådant
vore bestämdt svårare att förklara, än att mosaisko diskontörer
kunna emancipera sig från Thorahs och Talmuds förbud mot all
slags ränta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
