Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Reformsträfvandena med afseende på undervisningen i främmande lefvande språk (J. Young) A. Reformrörelsen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 Reformsträfvandena med afseende pä undervisningen etc.
genom lärande af glosor eller osammanhängande satser, utan i
sitt lefvande sammanhang på grund af lektyr och konversation.
4. Då språket lefver blott i en individs eller ett folks själ,
men hvarje individ och hvarje folk har sitt eget sätt att tänka,
åskåda och känna och i följd däraf sitt eget uttryckssätt och
språk, så kan detsamma icke läras i och genom ett annat språk,
d. v. s. icke genom öfver sättning ar från det ena språket till
det andra.
5. Då språket aldrig samtidigt kan vara tänkandets
innehåll och form, är den nödvändiga och naturliga följden, att
grammatiken väl leder till tänkande öfver språket men icke^å
språket, eller att ingen kan lära sig tala genom grammatiken.
Därför har grammatiken, då det gäller att lära sig tala ett språk,
en blott underordnad betydelse.
Innan jag lämnar en närmare redogörelse för de viktigare
reformförslagen, skall jag till dess väsentliga innehåll återgifva
en liten skrift, som väckt ofantligt uppseende samt utgör den
närmaste utgångspunkten för hela rörelsen, och i hvilken man
redan finner de väsentliga punkterna i det nya programmet såväl
rörande språkundervisningens mål som metod. Jag menar det lilla
häftet »Der Sprachunterricht muss umkehren», som prof. Vietor
1882 utsände under den betecknande pseudonymen Quousque
tandem. Skriften hade sin yttre anledning i den på
dagordningen stående frågan om ungdomens öfveransträngning.
Orsaken till öfver ansträngningen ? Icke minst skolan och
dess system.
Afhandlingen indelas i I. Sprachliches och II.
Unterricht-liches.
I. Sprachliches.
Författaren börjar med ett skarpt utfall mot undervisningen
i modersmålet såsom bakvänd och går därefter öfver till de
främmande språken, där undervisningen är lika eländig. Här
citeras språkforskaren Sayce’s »How to learn a language»?:
Språket består af ljud och ej af bokstäiver. — Innan detta
grundligt kommit in i medvetandet, kunna språkstudier ej riktigt
bedrifvas. Språket är i ständig växling och utveckling.
Följaktligen kan man ej intvinga ett språks grammatik i en följd af
stela regler, som, en gång aflattade, äro lika oföränderliga som
Medernas och Persernas lagar. Men framför allt består språket
icke af ord utan af satser. Man lär sig ej att tala ett språk
genom att fa upp i minnet en lång lista af enstaka ord. »Kennt
man selbst alle Regeln der Grammatiker noch dazu, so wird,
wenn es darauf und dran kommt, mit dem Aneinanderreihen der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
