Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Reformsträfvandena med afseende på undervisningen i främmande lefvande språk (J. Young) A. Reformrörelsen i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 Reformsträfvandena med afseende på undervisningen etc.
af dè ord, som ej redan äro bekanta eller framgå af
sammanhanget, och öfverlämnar den fullständiga öfversättningen åt
klassen. Då först slår klassen upp böckerna. Läraren, föreläser
ännu en gång eller låter en af de bättre lärjungarna läsa.
Därpå läsa andra, och slutligen öfversättning. Sedan läraren
förvissat sig om, att lärjungarna ha de särskilda orden klara
för sig, •ställer han vid uppslagna böcker frågor öfver innehållet
(först på modersmålet, sedan på det främmande språket); svaren
böra ges på det främmande språket i hela satser. Sedan slås
böckerna igen, och lärjungarna försöka att berätta stycket på
det främmande språket. — Nu får man börja skrifva först på
svarta taflan, sedan i skrifbokèn, bådadera under form af svar
på lärarens frågor. Nästa timme upprepas samma stycke. —
En ordlista med fonetisk uttalsbeteckning i slutet af läseboken
bör kunna gifva lärjungen upplysning om ord, som fallit ur
minnet. Ingen preparation och ingen utanläsning af ord. —
Inga skriftliga arbeten hemma. — Inga sammanhängande
öfnings-stycken på modersmålet. — »Bringen wir den Schüler dahin, dass
er attsser in seiner Muttersprache auch in der fremden Sprache
denken und sich aüsdrücken lernt, so haben wir, dächte ich,
genug geleistet. Das Übersetzen in fremde Sprachen ist eine
Kunst, welche die Schule nichts angeht». Med tiden behandlas
läsestyckena friare med ständigt ögonmärke: begripande och
reproduktion.
Men grammatiken ? I detalj ansluter den sig redan af sig
själf till lektyren. Med ej alltför stora mellanrum skulle en
revision af det lästa med afseende på vissa kapitel i
grammatiken företagas, resultaten systematiskt sammanställas och
föregående uppställningar fullständigas.
Jag vill nu närmare redogöra för reformförslagen, hvarvid
jag utgår från de mot den gamla metoden gjorda anmärkningarna,
.som lämpligen kunna grupperas under rubrikerna
Uttalet, Grammatiseringen och Öfversättningen.
Uttalet.
Alla reformifrare äro ense om, att uttalet i skolorna är
“wahrhaft grauenvoll". (Jmf. Trautmann, Über den Untérricht
in der Aussprache des Englischen, Berlin 1884).
“Hvem skulle ana“, säger Breymann, “att under ’Teitiri, tju
pätjuli rekjubäns söb tedjmini fejei’ döljer sig Virgilii vers: Tityre,
tu patulæ recubans sub tegmine fagiu. Men vårt uttal af
lefvande språk är i många fall ej mycket bättre än engelsmannens
uttal af latinet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
