Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Afgångsexamen och språkundervisningsreformen (E. Edström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afgångsexamen och språkundemsmngsreformeh. 11S
mycket lättare än den franska, att man redan under nuvarande
förhållanden kan egna mera tid åt ett värkligt inlärande af detta
språk; också torde vi knappast bli motsagda, om vi påstå, att
lärjungarna af vära skolors B-linie i regeln lära sig relativt
betydligt mera engelska på den jämförelsevis korta, tid, hvarunder
de studera detta språk, än de lära franska, hvarmed de sysslat
ett år längre och hvarför de genom hela sjunde klassen ha 2
timmar mer i veckan än för engelska. Och detta beror bestämdt
icke endast därpå, att ”engelskan är lättare än franskan” — om
den saken. kan för öfrigt, som bekant, tvistas — utan därjämte
också därpå, att man får syssla relativt mera med engelska språket,
under det man måste syssla så mycket med den franska
språkläran. Emellertid är det gifvet att samma fördelar, som skulle
vinnas för det franska studiet genom en företagen förändring i
afgångsstilens natur, också skulle tillfalla det engelska genom en
motsvarande ändring af det engelska temat.
Innan vi afsluta dessa betraktelser öfver den nuvarande
formen för afgångsexamen, hvad de lefvande språken beträffar, skulle
vi vilja tillägga några ord angående beskaffenheten af den litteratur,
som framlägges för examinandi till extemporerad öfversättning.
Om det påståendet är sant, som på senare tiden framstälts vid
åtskilliga tillfällen och af många, däribland äfven förf, till denna
lilla uppsats, att det framför allt är det i inskränkt mening
moderna, det nu lefvande språket, som i skolorna bör studeras,
och att något mer icke medhinnes, om lärjungen skall kunna bli
någorlunda sadelfast i detta, så förefaller det oss, som om den
samling böcker, som enligt chefens för ecklesiastikdepartementet
cirkulär till eforalstyrelserna af den 20 april 1881 bör för sådant
ändamål i skolorna finnas, vore i behof af en revision. Vi ha
ingenting väsentligt att invända mot framläggandet af Voltaire’s
Siècle de Louis XIV, försåvidt tjänliga kapitel väljas — skilnaden
mellan V:s språk och det nu skrifna är icke sådan, att den bör
förorsaka några svårigheter, och de många i arbetet förekommande
tekniska militärtermerna förväntas ynglingen icke förstå — ej
heller mot Marryafs Children of the New Forest, som dock
mångenstädes är väl lätt (om de i boken mötande jagttermerna gäller
detsamma som om militärtermerna i Voltaire); och dessa båda
arbeten synas vara de, som oftast användas. Men andra, och
vida mindre lämpliga, komma ock till användning ibland; vår
egen erfarenhet som examinator i afgångsexamen är ej särdeles
mångårig, men därunder har dock förekommit, att till öfversättning
framlagts The Vicar of Wakefield, och det har åtminstone varit
fråga om att lägga fram Molière. Ar det censorernas mening, att
lärjungarna skola sättas i stånd att någorlunda väl till svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
