Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Sveriges lärovärk bedömda i Tyskland (D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Sveriges lärovärk bedömda i Tyskland.
ningen, kan prisa den inättningen. Den grundar sig på den
tanken, att det angående många gossar i det 10:dè lefnadsåret
ännu alldeles icke är klart, hvilken bana de komma att välja
och hvilken förbildning de därför behöfva. Men den med denna
organisation förbundna skadan synes mig vara ojämförligt större
än den olägenheten, att enskilda lärjungar, som först besöka en
latinlös läroanstalt och därefter få lust att egna sig åt
vetenskapliga studier, i följd däraf senare måste använda längre eller
kortare tid för att arbeta sig in i gymnasialundervisningen. Ty
att i Tyskland många lära sig latin och grekiska, hvilka icke
från gymnasium öfvergå till högre vetenskapliga studier, det kan
jag icke erkänna för ett missförhållande, lika litet som det, att
vid våra gymnasier en grundlig matematisk skolbildning lämnas
åt så många, hvilkas framtida kall alldeles icke har någon
närmare beröring med matematiken». — — — —
* *
*
Till referenten skrifver samme man bland annat följande:
»Vi lefva i en hård tid, full af strid och oro. Men jag
hyser den fulla tillförsikten, att vi skola slå oss igenom, eller
fast mer: vi skola med seger föra den helleniska forntiden genom
alla stormar, till lycka och välsignelse för det 20:de
århundradet. — — — —
Angående de svenska och norska lärovärkens nuvarande
ståndpunkt har jag fått följande intryck: förträffliga lärarekrafter,
äfven för de klassiska språken, undervisningsmetoden —
åtminstone i de skolor jag besökt — stående på höjdpunkten, lärarna
äfven i vetenskapligt afseende skickliga, ungdomen ett godt,
friskt material, men — organisationen, undervisningsplanen, sådan
den för den klassiska undervisningen hos eder består sedan år
1873, dödande för de klassiska studierna. Madvig den store
(»M. der grosse») begick ett svåra stort fel, då han angaf tonen
därtill, att man kunde låta latinet börja först i de mellersta och
grekiskan i de öfversta klasserna. Språken kan man visserligen
ännu i de klasserna lära sig på elementärt vis. Men man lär
dem i en ålder, då den stora massan af lärjungar icke mer har
något intresse för ett språks elementer, om dessa äro någorlunda
svåra. Och det mål, som skulle uppnås i de öfversta klasserna:
det värkliga inlefvandet i några skriftställare, sinnets
uppvärmande för deras skönheter, hänförelsen för den gamla världen
— kan detta mål, äfven med skickliga lärare, uppnås? Trots
allt detta böra, tror jag, äfven i Skandinavien humanisterna icke
förtvifla, icke gifva saken förlorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:35:06 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1889/0136.html
