Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Uppgifter för den skriftliga afgångsexamen höstterminen 1888 - C’est à qn à eller de fair qch (A. O.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Uppgifter för den skriftliga afgångsexamen h.-t. 1888.
5. Ett stycke stelnadt kvicksilfver af 44 grams vikt
ned-föres i 180 gram vatten, hvars temperatur därigenom sänkes från
20°,3 till 19°,i. Hvilken var kvicksilfrets ursprungliga temperatur?
Kvicksilfrets smältpunkt är — 39°, dess smältvärme 2,8; dess
egentliga värme antages vara O,os såväl i det fasta som i det
flytande tillståndet.
6. I hvilken punkt på hufvudaxeln till en konkav spegel
med 96 cm:s radie bör en person med 28 cm:s synvidd hålla ögat
för att se en upp- och nedvänd, tydlig bild af detsamma?
7. Strömmen från en af 4 lika galvaniska element
sammansatt stapel har en styrka af 2,6 enheter (ampère). Om i ledningen
införes en 11,2 m. lång platinatråd af 0,7 kvmm:s
genomskärnings-yta, minskas strömstyrkan till 1,4 ampère. Huru stor är den
elektromotoriska kraften i hvarje element? Platinans egentliga
ledningsmotstånd är O,is.
C’est å qn å eller de faire qcli.
Om jag säger: det är din tur att spela ut, så är det tydligt,
att jag härigenom vill låta förstå, icke blott att den tilltalade
personen är i tur och ordning att spela ut ett kort, utan ock att
det är hans skyldighet i enlighet med spelets regler. Säger jag
återigen efter en måltid: nu är det drängens tur att få mat, så
innebär detta yttrande icke blott, att han bort vänta efter sin
husbonde, utan äfven att han nu i sin tur bör ha sin föda. Granskar
man så alla fraser, i hvilka ordet tur förekommer, torde det visa
sig, att det alltid har begreppsskiftningarna skyldighet, rättighet
eller lämplighet. Men å andra sidan kunna begreppen skyldighet
och rättighet mycket väl tänkas utan bismak af begreppet
ordningsföljd, såsom t. ex. då någon säger: det tillhör den starke att
skydda den svage eller: det tillhör ej kvinnan att tala i
församlingen.
Dessa synpunkter ha vi velat framhålla för att rätt fatta
frågan om användningen af de båda konstruktionerna (Pest å qn
a och C’est å qn de med följande infinitiv. Då det gäller att
bestämma skilnaden mellan dessa, har man alltså icke att såsom
den stora massan af grammatikor och lexikon efter franska
akademiens ordbok utgå, från motsatsen mellan begreppen
ordningsföljd och tillbörlighet utan från motsatsen tillbörlighet med tur
och tillbörlighet utan tur, under hvilken senare kategori faller det
alltid tillbörliga (allmänna satser).
Vi öfvergå nu till skärskådandet af de båda konstruktionerna
under de två senare rubrikerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
