Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tankepiller mot latinofobi (Ingvar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Af blifvande apotekareelever fordrar man en treårig
latinkurs med i medeltal åtta timmar i veckan, och komitén vill unna
den högsta juridiska bildningen en icke hälften så grundlig
latinkurs samt lämna t. ex. den blifvande historikern utan latinstudier
från skolan.
Inom hvarje humanistiskt fack icke mindre än inom de
teologiska, hör bekantskapen med de gamla språken eller åtminstone
med latinet till en sjelfständig forskares nödvändiga utrustning.
För filosofen och historikern är förmågan att läsa och förstå
latin något, hvaraf han icke blott med afseende på studier i antik
historia och filosofi skall känna behof, utan också på den nyare
litteraturens område. De aktstycken och källskrifter, med hvilka
forskningen har att taga befattning, framträda ännu för senare tider
så ofta delvis eller helt i latinsk dräkt, att med bristen af
latinkunskap ovilkorligt följer bristande förmåga af själfständig pröfning.
Både Peder Paars och Waverley, både Tegnér och Schiller
och Runeberg läsas med andra ögon af den, som eger klassisk
skolbildning, än af den som saknar sådan.
Är latinkunskap på det humanistiska området en lika
behöflig förutsättning som matematik och elementen af
naturvetenskap på det reala området af filosofiska fakulteten, hvilken
rättvisa ligger då däri, att på ena området de allmänt nyttiga
förstudierna göras obligatoriska, men på det andra icke? Komitén
försäkrar visserligen, att ännu ingen kommit på den tanken att
fordra betyg i matematik såsom vilkor för studiet af fysik eller
astronomi eller i zoologi af den blifvande geologen. Men huru
detta påstående, hvad det förflutna och närvarande beträffar,
förhåller sig till värkligheten, kan hvar och en döma däraf, att
matematik icke blott fordras i afgångsexamen utan ock i filosofiska
kandidatexamen för inträde i matematisk-naturvetenskaplig sektion,
och att ingen kan komma att vid universitetet studera geologi i
samma sektion, som ej både i skolan och i kandidatexamen
studerat naturvetenskap. Om dessa ämnen gäller således icke det,
som af komitén säges, att ’under det man fordrat ett visst mått
af latin för alla universitets-studerande, man låtit den studerande
själf sörja för att förvärfva sig de för vissa andra studier
oumbärliga förkunskaperna’.“
(Cavallin, prof. i grekiska, Lund).
”Skolundervisningen inom naturvetenskaperna kan utan tvifvel
höjas genom en bättre anordning (komitén vill tvärtom sänka den
på sin klassiska linie), men den kan af lätt insedda skäl aldrig
— hvarken på real eller klassisk linie — komma i jämnbredd
med den språkligt historiska.”
(Quennerstedt, prof. i Zoologi, Lund.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
