Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tankepiller mot latinofobi (Ingvar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för tolkning af diplomatiska aktstycken och studium af folkrättsliga
författare. Härtill kommer, att något mått af klassisk bildning
hos dessa statstjänare är nästan oundgängligt, på det att icke
fäderneslandet må lida allt för mycken smälek i följd af jämförelse
mellan den allmänna bildningen hos dessa diplomater och andra
folks. I England som i Tyskland, på den Pyreneiska halfön som
den Italienska, i den nya världen som i den gamla skulle man
snart utan tvifvel med löje peka finger åt de på den mest
elementära klassiska bildning blottade diplomaterna från Sverige. — —
Den tankens tukt och den formela allmänna utbildning, som skolan
hittills kunnat gifva på klassisk grund, äfven sedan undervisningen
därstädes genom framflyttning af de klassiska studierna till senare
klass blifvit, enligt min åsikt väsentligen försämrad, kan,
åtminstone betraktad som förberedelse till statstjänst, icke ersättas vare
sig genom att först med tyska språket till underlag inöfva
formlära och därefter med användande af franska språket söka vinna
den syntaktiska språkbildningen, ej häller genom inpressande i
elementarundervisningen af kemi och allehanda slags
naturkunskaper, hvari kunskapen där nödvändigt måste stanna vid skäligen
innehållstomma minneslexor.“
(Hamilton, se ofvan).
“Fakulteten ansåg fortfarande, att de kunskapsmått i latinska
språket, som representeras af betyget godkänd i maturitetsexamen,
ej tålde att än ytterligare kringskäras; och fakulteten kunde ej
flnna, huru utan detta kuskapsmått på den nuvarande
maturitetsexamens bas ett fruktbringande medicinskt studium skulle kunna
byggas, lika litet som fakulteten insåge, hvilka fördelar som vunnes
därigenom, att den svenska läkarebildningen i skarpaste motsats
till åsikterna och lagbestämmelserna hos alla andra kultiverade
nationer helt och hållet stäldes på den s. k. reala bildningens
grund. Till och med uti Nordamerikas förenta stater, där de
särskilda lärovärken själfva lagstifta angående sina studier och
examina, hade de mera ansedda universiteten funnit sig föranlåtna
att för admission till de medicinska studierna fordra en
föregående humanistisk examen med treårig studiekurs, omfattande både
latin och grekiska.“
(Medicinska Fakulteten, Lund.)
“Ju mera latin man kan, desto bättre är det för ett
vetenskapligt studium af modern linguistik i allmänhet, och särskildt
för den germanska grenen gäller detsamma äfven om grekiskan,
enär just de allra viktigaste företeelserna inom det ifrågavarande
området, såsom t. ex. ljudskridningen (die Lautverschiebung)
därförutan aldrig kunna fullt begripas.“
(Lidfors, se ofvan.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
