Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Einar Löfstedt † (Hugo Bergstedt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar Löfstedt f.
301
använda, utan tvifvel bidragit till att ur Homerundervisningen
aflägsna många gamla förlegade skoliastetymologier.
Löfstedts stora pedagogiska erfarenhet togs på
flerfal-digt sätt i anspråk af vårt undervisningsdepartement. Allt
sedan 1871 var han föreståndare för den teoretiska
profårs-kursen i Upsala och föreläste som sådan pedagogik för
lärarekandidaterna. Sedan 1875 var han censor i maturitetsexamina.
År 1879 blef han ledamot i komitén för utarbetande af
förslag till likformig uppställning af läroböcker i språk för
allmänna lärovärken och erhöll 1885 det viktiga uppdraget
att vara ordförande i komitén för undersökning af den högre
kvinliga elementarundervisningen i riket. Då denna komité
inlämnade sitt vidlyftiga betänkande, var’ Löfstedt redan
fjättrad vid sjukbädden cch kunde därför endast delvis i en
kort reservation uttala sin från komiténs flertal i många
punkter afvikande mening.
Som teoretisk pedagog var Löfstedt konservativ, men
utan ensidighet. Det ytliga mångläseriet hade i honom en
afgjord fiende, under det att han dock hade blicken öppen
för nödvändigheten att tillgodose vår tids speciella kraf på
undervisningen. Mot den nya tidens stora reformtanke,
sam-skolan, stälde han sig afvisande. Som författare på det
pedagogiska området har han framträdt med tre afhandlingar
i årsredogörelser för Nisbethska flickskolan, hvilken han
under några år ledde, dels som rektor dels som inspektor,
nämligen: Friedrich Aug. Wolff betraktad såsom pedagog,
Upsala 1875, Om Sveriges skolor före år 1571, Upsala 1877
samt Om 1571 års skolordning, Upsala 1878.
Löfstedt var en son af den höga norden. Af norden
hade också den resliga, axelbreda gestalten sitt tycke.
Däremot buro anletsdragen en afgjordt sydlänsk prägel. En i
viss mån likartad motsättning kunde man iakttaga i hans
andliga utrustning, som förband drag af sydländingens
lif-liga och lättrörda lynne med nordbons lugna allvar och sega,
uthålliga kraft. De som med honom kommit i endast ytlig
beröring lära väl, som det plägar ske, ha rönt olika intryck
af hans personlighet, och han som andra skall utan tvifvel
göras till föremål för olika bedömanden. Men betydelsen
af hans lifsgärning skall med tacksamhet erkännas af alla
som nitälska för studiet af Hellenernas tungomål och kultur.
Och särskildt skall hans hågkomst trofast bevaras af dem
som åtnjutit hans undervisning och under hans ledning gjort
sin vetenskapliga lärospån.
Hugo Bergstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
