Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Tankepiller mot latinofobi (Ingvar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Tankepiller mot latinofobi.
“Den, som i ungdomen blifvit af de gamle på ett någorlunda
riktigt sätt skoltuktad, lian är icke så lätt bortkommen i de nyare
litteraturernas virrvarr, han träffar med tämligen säker takt det
rätta".
(Gust. Andersson, lektor, Lund).
“Jag anhåller att få som min fiffiga öfvertygelse uttala, att
latinet är ojämförligt lämpligare än både franska, tyska, engelska
och fornsvenska till att grundlägga ungdomens språkliga
upptuktelse ocli lärogång. Gäller det att utpeka den bästa, den
naturligaste, den i längden billigaste, den säkraste af de vägar,
som vi svenskar kunna öppna för barnen i våra högre allmänna
lärovärk, så svarar jag för min del, häri understödd af lidelsefria
och sakkunniga lärare, som värkligen förstå, hvad språklig
bildning och hvad välde öfver modersmålet vill säga: detta språk är
det gamla latinet, när det läses med förstånd. Min ocli mångas
erfarenhet som lärare i lefvande språk, icke mindre för yngre
än för äldre lärjungar, har för öfrigt varit den, att insikt och
färdighet i dessa språk — vid lika begåfning — vinnes icke blott
ojämförligt säkrare, utan framför allt snabbare och lättare af dem,
som studerat latin samtidigt eller förut “.
(F. Wulff, e. o. professor i romanska språk,
f. d. lektor i lefvande språk, Lund).
“De åsikter, som vid slutet af sistlidna århundrade utbredde
sig, förorsakade under revolutionen studiernas allmänna undergång.
Det var under denna period icke tal om annat än matematik, fysik,
naturalhistoria och nyare språk. När förste konsuln åter ordnade
det offentliga undervisningsvärket, dröjde han icke att åter förmå
ungdomen till att besöka Roms och Greklands gamla republiker.
Denne store man visste, hvad han gjorde, och vi skulle göra
hög-ligen orätt, om vi åter fölle i villfarelser, som fått sin dom af
alla insiktsfulla män*.
(Thiers, tal inför deputerade kammaren 1844).
“Jag tror icke, att under civilisationens närvarande tillstånd
i Europa det är tillåtet för något land att försumma de klassiska
studierna, hvilka äro källan till alla framsteg, som seklerna igenom
lört oss till den höjd af hyfsning, på hvilken vi befinna oss. Jag
påstår, att ett land, som vanvårdar dessa studier, skulle så att
säga göra ■—• une abdication intellectuelle".
(Barthelémy de S:t Hilaire).
Vi hafva nu framlagt en icke så oansenlig samling — och
den skulle blott ur innevarande decenniums latinfrågelitteratur i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
